Tillverka Falu rödfärg enligt gammalt recept

Kemisk bakgrund

Linoljan

Linolja används som bindemedel i färgen. Halten linolja i Falu rödfärg får vara högst 8 vikts-%. Den framställs genom kallpressning av t ex linfrö, som innehåller 34-42 % olja. Kallpressad rå linolja ger god vätning och insugning i underlaget och torkar långsamt. "Torkningen" sker genom att oljan oxiderar. Vid oxidation med luftsyret bildas ett tredimensionellt nätverk som håller samman molekylerna. Den olja som finns kvar i fröet efter kallpressningen kan utvinnas genom efterföljande varmpressning. För att förkorta torktiden kan man koka linoljan. [3]

Linoljan är en blandning av omättade fettsyror. Fettsyror är inte lösliga i vatten, utan lägger sig gärna som skikt ovanpå vattnet. I Falu rödfärg ingår mjöl som gör färgen tjockare och underlättar för linoljan att blandas med färgen. Det finns ändå en risk att linoljan ska flyta upp till ytan. Därför kan man blanda i lite såpvatten. Såpmolekylerna har en opolär svans som löser sig i fettsyran och ett polärt huvud som löser sig i vattnet. Den stabiliserar därmed fettsyredropparna i vattenlösningen i form av en emulsion. Det fungerar på samma sätt som när man använder diskmedel för att fettet ska lossna från tallriken och lösa sig i vattnet.

I linoljan ingår en essentiell fettsyra, dvs som måste ingå i människans diet. [4]

Mjölet

Det andra bindemedlet i Falu rödfärg är klister av råg- eller vetemjöl. Mjöl innehåller stora mängder stärkelse som bildar klister när det värms med vatten.

Framställning av rödfärgspigmentet


Foto: © Svante Åberg
Pigmentet till Falu rödfärg kommer av tradtition från Falu koppargruva. Vid malmbrytningen får man slagghögar av kopparfattig malm som restprodukt. När den liggert och vittrar bildar den slamjord, som kallas rödmull och innehåller järnockra och kiselsyra. Rödmullen siktas, tvättas och bränns sedan till röd järnoxid [5]. Vid bränningen omvandlas järn(II)sulfat till järn(III)oxid (röd järnoxid) under avgivande av svaveldioxid och svaveltrioxid [6]. (Se experimentet Falu rödfärgspigment ur järnvitriol.)

2 FeSO4(s) + värme Fe2O3 + SO2(g) + SO3(g)
järn(II)sulfat järn(III)oxid
= röd järnoxid
svaveldioxid svaveltrioxid

Färgtyper

Falu rödfärg är en s k slamfärg, vilket innebär att fasta färgpartiklar är uppslammade i en tjockflytande vattenlösning. Typiskt för slamfärger är deras matta yta. De fäster bäst på ohyvlat virke och tillåter träet andas. [3]

Limfärger består av krita, vatten och limlösning. Kritan är både pigment och fyllnadsmedel. Den gör att färgen blir täckande. Man kan ersätta en del av kritan med pigment för att få andra färger. T ex kan man använda röd järnoxid, som i Falu rödfärg, oxidgult (järnoxidhydrat) eller "grönjord" (järnaluminiumsilikat). Limmet är bindemedel och kan vara animaliskt (horn-, ben-, fisklim) eller vegetabiliskt (cellulosalim). Man kan också använda kasein som framställs ur mjölk (Se experimenten Modellmassa av mjölk och Gör din egen limfärg). Limfärger tål inte fukt och passar därför inte utomhus. De är inte heller så nötningståliga. [3]

Temperafärg bygger en emulsion med ursprungligen äggula som bindemedel. Numera används även gummi, lim, kasein mm. Pigment av önskad kulör blandas i emulsionen. [3]

Kalkfärg är en uppslamning av kalciumhydroxid (Ca(OH)2) i vatten. Den används i stor utsträckning på stenmaterial, som t.ex. i gamla kyrkor. Den kan brytas i olika kulörer, t ex i gult, gulbrunt, rött, rödbrunt, blått, grönt till gröngrått och svart. Pigmenten måste vara "kalkäkta" så det inte förstörs av kalkens starkt alkaliska (basiska) egenskaper. [3]

Fördjupning