Myggmedel - hur funkar det?

Kemisk bakgrund

Om mygg

Det finns 2 700 olika myggarter i världen [3]. Av de 2 700 återfinns flera hundra i Sverige. Det är dock bara ett 40-tal som sticks. Den vanligaste myggarten är stickmyggan, Culex pipiens [2]. Hos myggorna är det bara honan som suger blod. Hon behöver blod för att få tillräckligt med näring för att kunna lägga ägg. Mygghanar lever av nektar [1, 2, 3].

Mygghonan lägger sina ägg i stillastående vatten, äggen kläcks till larver inom 48 timmar. Larverna lever i vatten i ett par veckor innan de förpuppas och utvecklats till vuxna myggor. Livscykelns hastighet varierar mellan arter och påverkas av temperaturen. Vid varmare väder går det snabbare [2,3].

Myggans livscykel

Hur myggan hittar sitt byte (dig)

Myggan har ett utmärkt luktsinne och kan lukta sig till ett byte på 25-30 m. Lukterna den reagerar på är bl. a. koldioxid i din utandnings luft och mjölksyra som bildas vid metabolismen. Våra kroppar utsöndrar dessutom ytterligare 300 luktande ämnen, mängden sådana varierar och det är det som gör att mygg verkar gilla vissa människor bättre än andra. Myggan använder dessutom sin syn för att hitta byten; den uppfattar rörelse. Förutom detta reagerar den på infrarött ljus; värme och fukt [2, 3, 5].

En mygga kan flyga upp till 1 km per timme, och man har sett myggor som gjort långflygningar på över 7 kilometer. Myggans ibland irriterande ljud kommer från dess vingslag, honor och hannar flyger med olika frekvens och därför skiljer sig ljudet åt. Mängden en blod en mygga suger är ca 5 mikroliter. En vanlig stickmygga väger 2 till 2,5 milligram och är ca 7 millimeter lång [3].

För att tömma en människa på blod (4 liter) krävs alltså 800 000 myggor. Det motsvarar en vikt av 2 kg mygg.

Varför kliar myggbett?

Myggans sticksnabel är ett raffinerat verktyg , den består av en sugsnabel som skyddas av en snabelskida. Längst ut på snabelskidan sitter vassa borst. När en mygga sticker dig skär hullingarna upp ett hål i skinnet och sugsnabeln skjuts in, innan myggan börjar suga blod sprutar den in lite saliv i dig, salivet gör att blodet inte stelnar så fort. Det är ämnen i myggsalivet som gör att myggbett kliar [3]. I tropiska länder är det inte bara otrevligt med myggbett det kan vara farligt också. Myggarten anopheline kan sprida sjukdomen malaria. Dengue-feber ("break-bone fever") är en annan myggspriden sjukdom [4].

Hur skyddar man sig mot mygg?

Förebyggande; Man kan försöka förhindra att det kläcks mygg i närheten av ditt hem. Det gör man genom att förhindra att låta stillastående vatten samlas. Källor till stillastående vatten kan vara sankmarker, regntunnor, avloppsbrunnar och dylikt.

Vuxna myggor tycker om att vila i ogräs och snår. Genom att klippa din gräsmatta och hålla undan ogräs gör du det otrivsammare för myggorna.

Det finns diverse maskiner som sägs repellera eller attrahera mygg. Bland annat finns maskiner som sänder ut ljud av samma frekvens som han myggor, det sägs att honmyggor då håller sig undan [4].

Strukturformel för DEET Det vanligaste skyddet mot myggattacker är myggmedel som stryks på huden. Dessa medel dödar inte mygg men de har en avskräckande effekt. De senaste 40 åren har DEET (N,N-dietyl-m-toluamid) varit den vanligaste aktiva substansen i myggmedel.

Eftersom DEET är ett bioaccumulerbart gift görs många försök med att hitta miljövänligare alternativ, örten Citronella har t. ex. visat sig fungera repellerande, den aktiva substansen är geraniol (2-trans-3,7-dimetyl-2,6-oktadien-1-ol) [4,5]. Geraniol finns också i pelargonior.

Strukturformel för geraniol

Hur fungerar myggmedel?

Myggmedel fungerar på två sätt de blockerar myggornas känslighet för koldioxid och de blockerar myggans "fuktsinne".

Det är lätt att tro att det är lukten från myggmedlet som skrämmer bort myggorna, så är dock inte fallet: gaserna som ett myggmedel sprider fungerar istället störande på myggornas målsökningssystem. Som tidigare nämts reagerar myggor på synintryck, lukter, värme och fukt. Synen av rörelse och lukten av koldioxid får en mygga att bli orolig och börja irra omkring i jakt på ett byte. Det som fungerar som målsökning är dock värme och fukt. Om en mygga som irrar omkring stöter på en varm och fuktig luftström börjar den flyga rakt fram, så fort värmen och fuktigheten avtar ändrar den kurs. Efter många avvikelser och cirklanden når myggan fram till sitt byte och kan slå sig ned och njuta av festmåltiden.

Myggrepellerande medel har den effekten att de förmår myggan att vika av just som den nått sitt byte. Det tycks ske genom att myggans fuktkänsliga styrmekanism blockeras. En mygga "känner" graden av luftfuktighet med hjälp av speciella nervorgan som är placerade i fina porer på antennerna. När luftfuktigheten ökar, ökar impulsfrekvensen, en minskning ger svagare frekvens. De myggrepellerande medlets molekyler är tydligen just så stora att det täpper till porerna i känselhåren, impulsfrekvensen minskar då och myggan tror att den kommit ut den fuktiga luftströmmen. Effekten blir att myggan istället för att slå sig ned irrar vidare på jakt efter ett byte.

Efter försök med tiotusentals olika ämnen har man dragit slutsatsen att runda och ovala molekyler verkar vara effektivare än platta, antagligen bildar de tätare proppar i känselporerna. Eftersom den kemiska sammansättningen i porer och känselhår varierar mellan olika arter fungerar inte ett myggmedel utprovat för en art på en annan [7]. Av personlig erfarenhet vet jag att våra skandinaviska myggmedel inte biter på nordamerikanska mygg.

Finns det någon nytta med mygg?

Finns det någon nytta med de små irriterande blodsugarna eller är det bara att utrota allihop? Ja, några som skulle lida hårt om myggen försvann är många av våra fågelarter. Vi skulle kanske inte längre kunna få se sädesärlor, svalor och flugsnappare komma hit om våren. Bara för att nämna något.

Fördjupning