Ett gammalt tvättmedel, del 1: Salt ur björkaska

Tillhör kategori: vardagens kemi

Författare: Zandra Bäckström

Introduktion Riktlinjer Säkerhet Materiel Förarbete Utförande Förklaring Kemisk bakgrund Fördjupning Litteratur Fler experiment

Ett gammalt tvättmedel, del 1: Salt ur björkaska

Irriterande 

Tid för förberedelse: 20 minuter

Tid för genomförande: 40 minuter

Antal tillfällen: 1

Säkerhetsfaktor: Utföres med normal varsamhet

Svårighetsgrad: Kräver viss labvana

Introduktion

Försöket visar hur man förr framställde tvättmedel ur den svarta askan. Denna första del handlar om att framställa salt ur björkaska. Del 2 av försöket, där man tillverkar tvål ur saltet från detta försök, är beskrivet som ett separat experiment.

Förmågan att alltid göra det bästa ur de tillgångar som finns tillhanda, uppmanade och inspirerade säkert till många "uppfinningar". Utvinningen av pottaska blev sedan en mindre industri i vissa delar av landet som påverkade miljön, åtminstone för en period. Pottaska användes vid tillverkning av glas, krut färgämnen och läkemedel och gav för utmarksbönderna ett välkommet tillskott i kassan, lönsammare än tjärbränningen. Laborationen visar att kemin finns i vårt vardagliga liv och så har det varit under en lång tid, utan att vi har tänkt på det.

Figuren ovan: Tillverkning av pottaska enligt Christian Merret, 1742. Till vänster sker urlakning och inkokning, till höger kalcinering.

Riktlinjer

Aktiviteten genomförs lämpligen som elevförsök.

I de tidigare årskurserna kan försöket passa i temastudier t.ex "Hur vi använde oss av naturen förr i tiden ".

På de senare stadierna kan experimentet ingå i kursavsnittet som innehåller salter. Det kan vara bra som en introduktion för väcka intresset att försöka analysera ett "okänt" ämne med de kemiska kunskaper som de har.

För bästa förståelse av experimentet bör man ha insikt om hur ett salt är uppbyggt, hur syror reagerar med varandra samt att metallers lågor har olika färg och vilka dessa olika färger är.

Säkerhet

Experimenten är helt ofarliga om man tar hänsyn till de allmänna säkerhetsföreskrifter som finns för kemilaborationer. Saltsyran som är utspädd får användas av högstadieelever men är ett vådligt ämne som är frätande i denna koncentration. Om saltsyran kommer på huden bör man skölja med stora mängder vatten.

Överblivna lösningar och kemikalier kan spolas ned i vasken.

Materiel

Förarbete

Hur stor möda och tid man vill lägga ned på arbetet för att ta fram aska måste man bestämma själv. Momenten som ingår kan delas upp och behöver inte göras vid samma tidpunkt. Avverkning av lövträd sker vid en tidpunkt då de inte savar vilket kan ger en gulaktig och sämre aska. Bränningen ska sedan ske innan veden hunnit torka alltför mycket och vi vill ha en långsam och kontrollerad förbränning.

Utförande

  1. Fyll ett provrör till hälften med varmt vatten.
  2. Lägg i ett par skedar aska.
  3. Sätt på en kork och skaka kraftigt.
  4. Filtrera lösningen och indunsta filtratet.
  5. Det som nu finns kvar är ett salt.
  6. Om du kollar färgen på lågan kan du se vilken metall som ingår. Tänd brännaren och håll in platinatråden i lågan tills lågan är helt färglös.
  7. Doppa tråden i saltet och för in tråden i lågan igen. Kontrollera lågfärgen. (Jämför med tidigare laboration med observationer av lågan hos olika kända salter.)
  8. Droppa saltsyra på saltet. Beskriv vad som händer och vilken slutsats du kan dra av detta.

Förklaring

Ur askan lakas saltet kaliumkarbonat, K2CO3, som är lättlösligt i vatten. Vid rumstemperatur kristalliseras ur vattenlösningen hydratet K2CO3·1,5 H2O, som benämns kaliumkarbonat seskvihydrat. Katjonernas H2O-hölje följer delvis med i kristallen.

När vi tillsätter saltsyra ser vi att det sker en reaktion när den starkare syran driver ut den svagare karbonatjonen:
2 H+ + CO32- → H2CO3(aq) → CO2(g) + H2O

Lågans färg, ljust violett, visar på kaliumjon.

Kemisk bakgrund

Vy för utskrift av kemisk bakgrund och fördjupning

Namnet pottaska kommer ifrån att man förr använde lerpottor när man skulle laka ur träaskan.

Bålplats Bränning av pottaska är den minst kända av de skogsbaserade näringarna som fanns i norra Sverige. Tillverkningen upphörde i slutet av 1800-talet och då försvann också en stor del av kunskapen om denna näring. Spår efter denna bränning kan man dock fortfarande se om man vet vad man ska titta efter. Brandlyror på träd och i mitten täta unga granplantor visar att här har en bålplats funnits.

Pottaska var en viktig industrikemikalie som exporterades från skogsbygderna till de industrialiserade bygderna. Glas, tygfärgning och tillverkning av rengöringsmedel behövde denna råvara. I södra Sverige började pottaska tillverkas av bok redan på 1600-talet och tillverkningen uppmuntrades av staten.

Glasbruk byggdes i Västerbotten på 1700-talet och i samband med detta fick tillverkningen ett uppsving, inte vid kusten utan en bit in i skogslandet.
Gårdens ekonomi fick ett efterlängtat bidrag då bränningen skedde under hösten då det var en lugn period i jordbruket.

Pottaskebränningen upphörde under 1860-talet, då kom billigare pottaska från gruvor i Tyskland och pottaska tillverkad av melass.

Export av pottaska från Västerbotten
Exporten av pottaska från Västerbottens län. 1 lispund = 8.5 kg.

Fördjupning

Litteratur

  1. Gunnar Hägg, Allmän och oorganisk kemi, 1979, sid. 623, AWE/Gebers, Uppsala.
  2. Jan Thuresson, Kemisk tidskrift/Kemivärlden, 1996, nr 12, sid. 46-47, Svenska Kemistsamfundet, Stockholm.
  3. Nordiska museet, Tjära, barkbröd och vildhonung, 1996, sid. 95-103.
  4. Per Linder, Skogen, Bränning av pottaska, 1992, 36-39.
  5. Lars Tirèn, Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt, Skogshistoriska studier i trakten av Degerfors i Västerbotten, 1937, sid. 67-315.
  6. Tensider - ämnen som gör det möjligt att blanda, Kemilärarnas Resurscentrum (KRC)
    http://www.krc.su.se/raffprojektet/text/Uppdelade%20pdf-filer/sid%20178_181.pdf (2003-05-24)
  7. Detergent Chemistry: Sundry Organic Builders, Kiwi Web
    http://www.chemistry.co.nz/deterginfo.htm (2003-05-24)
  8. Design a washing powder, National Centre for Biotechnology Education (NCBE)
    http://www.ncbe.reading.ac.uk/NCBE/PROTOCOLS/PRACBIOTECH/PDF/wash.pdf (2003-05-24)
  9. Fabric Washing Powder Ingredients, UK Cleaning Products Industry Association (UKCPI)
    http://www.sdia.org.uk/Fact%20sheets/INGREDIE.RTF (2003-05-24)
  10. The Soap And Detergent Association Home Page, The Soap And Detergent Association
    http://www.sdahq.org/ (2003-05-24)

Fler experiment


vardagens kemi
Att döda bakterier - kan Klorin & Javex va´ nå´t?
Bestäm CMC för diskmedel
Blev disken ren?
Coca-Cola vs Coca-Cola light
Den bästa bulldegen
Den omöjliga tvålen - den är preparerad!
Diska med äggula
Eld - varför brinner det?
Eldprovet
Enzymaktivitet i ananas
Enzymer i Tvättmedel
Ett gammalt tvättmedel, del 2: Tvål ur saltet
Ett målande experiment - att rengöra en målarpensel
Falu rödfärgspigment ur järnvitriol
Framställ en detergent
Framställ låglaktosmjölk
Fruktköttet får solbränna
Färga ullgarn med svampar
Färgämnen i M&M
Gore-Tex, materialet som andas
Gör din egen limfärg
Gör din egen tandkräm
Gör ditt eget läppcerat
Gör hårt vatten mjukt
Göra lim av kasein
Hockey-visir
Hur fungerar en torrboll?
Hur gör man kakan porös?
Hur moget är äpplet?
Hur smakar salmiak?
Håller bubblan?
Karbidlampan
Kemi i en brustablett
Kemisk vattenrening
Majonnäs - en emulsion
Maskrosen som krullar sig
Modellmassa av mjölk
Myggmedel - hur funkar det?
Målarfärgens vattengenomsläpplighet
När flyter potatisen?
Olja som lösningsmedel
Optiska Vitmedel
Osmos i ett ägg
Osynlig gas
Pektin och marmeladkokning
Pelargonens färg
Permanenta håret
Pulversläckare
Rengöra silver
Rostbildning och rostskydd
Skär sig majonnäsen?
Smältpunkten för legeringen lödtenn
Snöflingeskådning
Superabsorbenter i blöjor
Surt regn
Syror och baser i konsumentprodukter
Såpbubblor
Tillverka din egen deodorant
Tillverka din egen glidvalla
Tillverka din egen tvål, del 1: Själva tvålen
Tillverka din egen tvål, del 2: Parfymera och färga tvålen
Tillverka ditt eget läppstift
Tillverka Falu rödfärg enligt gammalt recept
Tillverka papperslim
Tillverka rengöringskräm
Tvätta i hårt vatten
Utfällning av aluminium
Utvinna järn ur järnberikade flingor
Vad händer då något brinner?
Vad händer när degen jäser?
Vad innehåller mjölk?
Vad är det i saltet som smakar salt?
Vad är skillnaden mellan maskin- och handdiskmedel?
Varför färgas textiler olika?
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför mörknar en banans skal?
Varför rostar järn och hur kan man förhindra det?
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför svider det i ögonen när man skalar lök?
Varför äter vi Samarin?
Vattenrening
Visa ytspänning med kanel
Vispa grädde
Växtfärga med rödbetor enligt receptet från Västerbotten
Ägget i flaskan
Ärg på en kopparslant
Äta frusen potatis