Tillverka din egen deodorant

Tillhör kategori: vardagens kemi

Författare: Svante Åberg

Introduktion Riktlinjer Säkerhet Materiel Förarbete Utförande Förklaring Kemisk bakgrund Fördjupning Litteratur Fler experiment

Irriterande Använd skyddsglasögon 

Tid för förberedelse: 10 minuter

Tid för genomförande: 30 minuter

Antal tillfällen: 1

Säkerhetsfaktor: Utföres med normal varsamhet

Svårighetsgrad: Kräver viss labvana

Introduktion

Deodoranter kan fungera på olika sätt. De kan absorbera lukten, de kan hindra att lukten uppstår genom att vara bakteriedödande eller de kan dölja lukten genom att tillföra andra aromer. Här får du ett par recept på deodoranter som verkar genom att ta upp hudens överskott av fukt och bryta ner fetter i svetten. Då får bakterierna mindre att mumsa på och mår inte så bra.

Riktlinjer

Experimentet görs bäst som elevförsök, gärna i hemmet.

Säkerhet

Konserveringsmedlet benzoin (ett växtextrakt) ska förvaras oåtkomligt för små barn. För övrigt ingår inga farliga kemikalier.

Överblivna ingredienser kan kastas med hushållsavfallet. Man bör inte spola ned olja och vaselin i avloppet eftersom det inte är vattenlösligt. Soda, däremot, kan sköljas ned i avloppet.

Materiel

Recept 1

Recept 2

Kommentar: Enligt tips från Crearome [1] kan Maizenamjöl användas i stället för "arrowroot" i det amerikanska receptet. Maizena™ är gjord på raffinerad majsstärkelse. Arrowroot är en växt som heter Maranta arundinaceae på latin och mjölet som tillverkas ur den används på samma sätt som majsstärkelse i matlagningen.

Förarbete

Det krävs inget förarbete utom att skaffa ingredienserna.

Utförande

Recept 1

(Recept enligt referens [2])

  1. Blanda
  2. Värm i vattenbad på svag värme.
  3. Rör om till dess du får en smidig kräm.
  4. Förvara krämen i en burk med lufttätt skruvlock. Mängden är cirka 30 g.
  5. Vid användning; smörj in med liten mängd av krämen under armarna.

Kommentar: Gör ett vattenbad så här:

  1. Tag en stor panna med c:a 5 cm vatten och sätt på spisen.
  2. Sätt en mindre panna i den större så att den lutar lite.
  3. Sätt plattan på svag värme.
  4. Blanda och värm ingredienserna i den mindre pannan.

Recept 2

(Recept enligt referens [3])

  1. Blanda
  2. Rör om till en smidig kräm.
  3. Förvara krämen i en burk med lufttätt skruvlock. Mängden är cirka 80 g.
  4. Vid användning; smörj in med liten mängd av krämen under armarna.

Förklaring

Deodoranter har till uppgift att dölja eller ta bort kroppslukt. Deodoranterna som beskrivs här läggs på som en salva.

Natriumvätekarbonatet i deodoranten har förmågan att bryta ner fetterna på huden och i svetten. Bakterierna får då mindre att leva på. Vaselinet respektive den vegetabiliska oljan gör salvan lätt att stryka på och huden smidig. Talkpulver och Maizenamjöl (majsstärkelse) ger fastare konsistens åt deodoranten men hjälper framför allt till med att ta upp fukt. Benzoin är ett hartsextrakt från ett träd i Sydostasien. Benzoin har bakteriedödande egenskaper och fungerar som konserveringsmedel.

Kemisk bakgrund

Vy för utskrift av kemisk bakgrund och fördjupning

Hur fungerar en deodorant?

En deodorant är ett medel som "tar bort lukt". Det kan ske genom att de luktande ämnena binds så att deras ångtryck blir lägre. De avdunstar då inte lika lätt från huden. Exempel på ämnen som har förmågan att binda lukt i deodoranter är komplexa zinksalter av ricinoleinsyra. [4]

Antibakteriella medel i deodoranten har förmågan att döda bakterier. Därigenom angrips själva orsaken till lukten, nämligen bakterierna som lever på ämnena i den svett som huden utsöndrar. Lukten kommer nämligen inte från svetten utan från de avfallsprodukter som bakterierna producerar. Ett ofta använt antibakteriellt medel är triclosan och klorhexidin. År 1987 ifågasatte man dock säkerheten hos triclosan. I triclosan kan nämligen finnas små mängder förorening av dioxin, som är giftigt. Man har därför börjat återgå till mer traditionella medel med antibaktriell verkan. De traditionella medlen har en egen doft och kan därför inte användas i alltför stor mängd. Ett sådant ämne med antibakteriell effekt är terpenalkoholen farnesol. Ett annat ämne som används är nisin. [4]

En antiperspirant är ett medel som förhindrar svettning. Det sker genom att man använder medel som får huden att dra sig samman och delvis täppa till svettkörtlarna. Vanligast är aluminiumklorider såsom aluminiumklorohydrat (Chlorohydrol). Blandningar av aluminium- och zinksalter används också men får inte förekomma i aerosoler eftersom de är giftiga vid inandning. [4]

Deodoranter kan naturligtvis även innehålla parfym som döljer kropsslukterna. Det är den allra äldsta metoden.

Natriumvätekarbonat

Natriumvätekarbonat (natriumbikarbonat) är ett svagt basiskt salt som används till bakning. Det kan köpas i livsmedelsbutiken under namnet "bikarbonat". Tillsammans med syror i bakverket bildas koldioxid och kakorna jäser. Bakpulver innehåller en färdig blandning av bikarbonat och fosforsyror. Själva upphettningen av bikarbonatet leder också till saltet sönderdelas så att koldioxid avges. Det inträffar vid cirka 200 °C. [5]

Bikarbonatet i deodoranten bidrar till att minska kroppslukterna. På grund av sina basiska egenskaper reagerar bikarbonatet med kroppsfettet när bakterierna bryter ned innehållet i svetten. Reaktionen är densamma som när man tillverkar tvål. Fettet bryts ned till glycerol och fettsyror som bildar salt med natriumjonerna. Det blir samtidigt vattenlösligt och kan då tvättas bort. Även kalciumkarbonat, CaCO3, har basiska egenskaper och kan användas på liknande sätt. [6]

Stärkelse

Stärkelsen (Maizena) i deodoranten har förmåga att absorbera lukter. Stärkelsen har också förmågan att absorbera vatten. Det gör att deodoranten får en torrare känsla. [6]

Stärkelse är en sockerart sammansatt av många små sockerenheter till långa kedjor. Den används i matlagning och fungerar som upplagsnäring hos växterna. Stärkelse finns i stor mängd i majs, potatis och i sädesslagen.

Vanlig stärkelse är inte lösligt i vatten utan bildar en trögflytande pasta. Om stärkelsen upphettas löser den sig. Det sker t ex när man kokar kräm. Stärkelse kan också behandlas så att det blir mer vattenlösligt. Det sker genom att man bryter ner de långa kedjorna i kortare delar genom hydrolys. Stärkelsen behandlas med värme eller utsätts för syror. [7]

Talk

Talk, Mg3(OH)2Si4O10, är ett magnesiumsilikat med förmågan att absorbera både vatten och olja. Talken används i de flesta kosmetiska puder och har till uppgift att ge en torr känsla på huden. Talk är den oorganiska motsvarigheten till majsstärkelse i de kosmetiska produkterna. [6]

Vaselin och olja

Vaselin är en emulsion av mineralolja (petrolatum) och vatten. Vaselinet gör huden mjuk och ger vattenbevarande egenskaper genom att vattenmolekylerna inte kan transporteras genom vaselinskiktet. Vaselin används för sårbehandling, ofta tillsammans med kompresser, för att hindra uttorkning av såret.

Oljan har samma funktion som vaselinet. Den gör huden smidigare. I många kulturer, t ex i Indien, är det vanligt att smörja in huden eller håret med olja. I Sverige har vi inte den vanan. Vi tvättade oss nämligen så sällan förr i tiden att kroppens eget fett var tillräckligt. När vi numera duschar och badar så ofta kan huden bli torr. Kosmetikaindustrin kan göra sig stora pengar på detta genom att sälja hudkrämer mm. som vi behöver i vårt torra vinterklimat.

Benzoin

Benzoin är ett hartsextrakt från trädet Styrax Tonkinensis som växer i blandskog på 100-2000 m höjd i norra Laos och Vietnam. Det är en essentiell olja med vaniljliknande doft. Benzoin är svagt antiseptisk, används som fixativ i parfymer (fördröjer avdunstningen av de aromatiska ämnena) och har en konserverande effekt på fetter. Trädet används också som råvara för pappersmassa.

Fördjupning

Litteratur

  1. Råvaror till ört-, hudvårds-, friskvårds och aromaterapiprodukter, Crearome AB
    http://www.crearome.se/ (2003-05-24)
  2. Deodorants, Spa Index
    http://www.spaindex.com/HomeSpa/deoderants.htm (2003-05-24)
  3. Natural Deodorant Cream, Lavender Lane Beauty Secrets
    http://www.lavenderlane.com/MakeYourOwn.htm (2003-05-24)
  4. "Skin cosmetics - Deodorants" i Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, Vol. A24, 1993, VCH Publishers, Weinheim.
  5. Gunnar Hägg, Allmän och oorganisk kemi, 1984, 8:e upplagan, Almqvist & Wiksell, Uppsala.
  6. Malvin D. Joesten, James L. Wood, World of Chemistry, second edition, 1991, Saunders College Publishing, USA.
  7. "Starch and Other Polysaccharides" i Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, Vol. A25, 1993, VCH Publishers, Weinheim.
  8. Benzoin-Kondensation, Andreas Schleifenbaum
    http://fachschaft.cup.uni-muenchen.de/~schleifi/reaktion/benzoin.html (2003-05-24)
  9. Deodoranter, Shenet
    http://www.shenet.se/recept/deodorant.html (2003-11-28)

Fler experiment


vardagens kemi
Att döda bakterier - kan Klorin & Javex va´ nå´t?
Bestäm CMC för diskmedel
Blev disken ren?
Coca-Cola vs Coca-Cola light
Den bästa bulldegen
Den omöjliga tvålen - den är preparerad!
Diska med äggula
Eld - varför brinner det?
Eldprovet
Enzymaktivitet i ananas
Enzymer i Tvättmedel
Ett gammalt tvättmedel, del 1: Salt ur björkaska
Ett gammalt tvättmedel, del 2: Tvål ur saltet
Ett målande experiment - att rengöra en målarpensel
Falu rödfärgspigment ur järnvitriol
Framställ en detergent
Framställ låglaktosmjölk
Fruktköttet får solbränna
Färga ullgarn med svampar
Färgämnen i M&M
Gore-Tex, materialet som andas
Gör din egen limfärg
Gör din egen tandkräm
Gör ditt eget läppcerat
Gör hårt vatten mjukt
Göra lim av kasein
Hockey-visir
Hur fungerar en torrboll?
Hur gör man kakan porös?
Hur moget är äpplet?
Hur smakar salmiak?
Håller bubblan?
Karbidlampan
Kemi i en brustablett
Kemisk vattenrening
Majonnäs - en emulsion
Maskrosen som krullar sig
Modellmassa av mjölk
Myggmedel - hur funkar det?
Målarfärgens vattengenomsläpplighet
När flyter potatisen?
Olja som lösningsmedel
Optiska Vitmedel
Osmos i ett ägg
Osynlig gas
Pektin och marmeladkokning
Pelargonens färg
Permanenta håret
Pulversläckare
Rengöra silver
Rostbildning och rostskydd
Skär sig majonnäsen?
Smältpunkten för legeringen lödtenn
Snöflingeskådning
Superabsorbenter i blöjor
Surt regn
Syror och baser i konsumentprodukter
Såpbubblor
Tillverka din egen glidvalla
Tillverka din egen tvål, del 1: Själva tvålen
Tillverka din egen tvål, del 2: Parfymera och färga tvålen
Tillverka ditt eget läppstift
Tillverka Falu rödfärg enligt gammalt recept
Tillverka papperslim
Tillverka rengöringskräm
Tvätta i hårt vatten
Utfällning av aluminium
Utvinna järn ur järnberikade flingor
Vad händer då något brinner?
Vad händer när degen jäser?
Vad innehåller mjölk?
Vad är det i saltet som smakar salt?
Vad är skillnaden mellan maskin- och handdiskmedel?
Varför färgas textiler olika?
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför mörknar en banans skal?
Varför rostar järn och hur kan man förhindra det?
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför svider det i ögonen när man skalar lök?
Varför äter vi Samarin?
Vattenrening
Visa ytspänning med kanel
Vispa grädde
Växtfärga med rödbetor enligt receptet från Västerbotten
Ägget i flaskan
Ärg på en kopparslant
Äta frusen potatis