Koka Cola

Tillhör kategori: livsmedel

Författare: Magnus Hansson

Introduktion Riktlinjer Säkerhet Materiel Förarbete Utförande Förklaring Kemisk bakgrund Fördjupning Litteratur Fler experiment

Koka Cola

Brandfarligt 

Tid för förberedelse: 10 minuter

Tid för genomförande: 10 minuter

Antal tillfällen: 1

Säkerhetsfaktor: Utföres med normal varsamhet

Svårighetsgrad: Kräver viss labvana

Introduktion

Hur mycket socker finns det egentligen i Coca-Cola? Det kan man se på resterna av fast substans när vattnet är borta.

Riktlinjer

Arbetet kan bedrivas enskilt eller i grupp.

Säkerhet

Det finns en risk att bränna sig när man kokar bort vattnet. Det förekommer inga farliga kemikalier.

Avfallet kan spolas ned i vasken.

Materiel

Förarbete

Inget förarbete

Utförande

  1. Mät upp 5 ml Coca-Cola i och häll sedan över det i aluminiumformen.
  2. Tänd brännaren och ställ formen på trefoten med nät och låt drycken torrkoka till dess den förkolnar. OBS! Värm inte för länge, för då kan det ta eld.
  3. Låt klumpen som är kvar svalna och undersök hur den är uppbyggd och vad den består av.
  4. Jämför mängden som finns kvar och hur det såg ut innan det kokades.

Variation

Gör samma sak med andra drycker och jämför resultaten eller varför inte utsätta en halv sockerbit för lite värme och se hur mycket det blir utav den.

Av läsken återstår efter torrkokning ... nästan rent kol, en rest av förkolnat socker.
Bild: © Magnus Hansson

Förklaring

När Coca-Colan torrkokas försvinner först kolsyran och sedan vattnet och kvar blir en svart klump som till största är förkolnat socker. Mängden kol är alltså ett mått på hur mycket socker som fanns i drycken.

Kemisk bakgrund

Vy för utskrift av kemisk bakgrund och fördjupning

Coca-Cola

Fosforsyra

Det finns många myter och påståenden om Coca-Cola och några av dessa så är nog fosforsyran, H3PO4, skyldig till. Funktionen i Coca-Cola är som surhetsreglerande medel och konserveringsmedel. Den gör Coca-Colan till en väldigt sur dryck, surare än citronjuice och vinäger, men surheten är effektivt gömd med hjälp av socker. Att det blev fosforsyra som fick ge en frisk och angenäm smak i Coca-Cola beror nog mest på att den var lättillgänglig och billig när drycken utvecklades på 1800-talet.

Fosforsyra kan också används som rostborttagare, för att göra rent där tandläkaren ska sätta fyllningen, som kalkborttagningsmedel, färgborttagningsmedel, djurfoder, gödningsmedel, vattenrengöring på industriell nivå. Forsforsyran kan också tillsättas i livsmedel (E 338) för att förstärka effekten hos antioxidanter. Antioxidantmedel hindrar fett från att härskna, frukt och grönsaker från att missfärgas och hjälper till att bevara vitamininnehållet.

Sötningsmedel i Coca-Cola

I vanlig Coca-Cola är sötningsmedlet fortfarande vanligt socker (sackaros). I andra s k "nyttigare" light-varianter kan sötningsmedlet vara t ex aspartam och acesulfam K som i Coca-Cola Light eller sukralos som i Coca-Cola Zero.

Sackaros

Sackaros finns i de flesta växter men är rikligast förekommande i sockerrör och sockerbetor och är det sötningsmedel som används mest. I ren form brukar sackaros också kallas tomma kolhydrater eftersom de enbart innehåller energi och ingen näring. I kroppen spjälkas först sackarosen från sin disackaridform till monosackariderna glukos och fruktos för att kunna användas som energi.

Sackaros är en disackarid, en sammansatt sockerart, i det här fallet av fruktos och glukos. De sitter samman i ringformade molekyler. Genom sin ringform kan sockret släppa igenom ljus och ser därför vitt ut. När värmen i experimentet bryter ned sockret så blir det mest kol kvar och det släpper inte igenom något ljus och blir därför svart.

Aspartam

Aspartam är ett syntetiskt framställt sötningsmedel. Det är cirka 160-200 gånger sötare än sackaros och dessutom billigare att framställa. Det är framför allt framtaget för personer som ska undvika sackaros och andra sötningsmedel som ger energi. Det innehåller en del energi men genom sin söthetsgrad så behövs så små mängder att energiinnehållet blir försumbart.

En nackdel är att det har begränsad hållbarhet. En annan nackdel är att aspartam bildar metanol när den bryts ned i kroppen, men dock inte i större mängd än att en normalperson kan dricka fyra liter av aspartamsötade drycker om dagen utan någon större hälsorisk. En dryck får innehålla max 600 mg/l aspartam. Aspartam har också beskyllts för att vara allt från att vara cancerframkallande, ge nedsatt syn till att orsaka humörsvängningar.

Acesulfam kalium

Acesulfam K är också syntetiskt framställt kaliumsalt av acesulfamsyra och är nästan lika sött som socker, men innehåller nästan inga kalorier. Det passerar också genom kroppen utan att förändras. I kombination med andra sötningsmedel kan synergieffekter uppkomma. Det finns misstankar om att acesulfam K kan ge problem som aspartamet beskyllts för.

Sukralos

Sukralos framställs genom att selektivt klorera sackaros. Det är ca 500-600 gånger sötare än sitt ursprung och helt kalorifritt. Det tål också mycket mer än sina konkurrenter bland sötningsmedel, t ex upphettning, sura och basiska miljöer och det har lång hållbarhet.

Sukralos passerar kroppens matspjälkningssystem i stort sett utan påverkan och vidare ut den naturliga vägen mot avloppsreningsverken. Problemet är att det är ett klororganiskt ämne som det under flera årtionden har arbetats med att få kontroll på och minska dessa utsläpp, för att få en giftfri miljö.

Dryckens historik

Det hela började 1886 med att apotekaren Jim Pemberton kokade sirap av ingredienserna kolanötter och blad från en kokabuske hemma på sin bakgård i Atlanta. Drycken blev snabbt populär i staden efter att den utspätts med vatten. Att drycken blev kolsyrad skedde förmodligen via ett misstag, men genom det så var den kolsyrade läskedrycken född. Namnet >Coca-Cola kommer ifrån de båda ursprungsingredienserna och föreslogs av Frank M. Robinson, Pembertons företagspartner och bokförare, som dessutom var övertygad om att två c:n i namnet skulle se bra ut.

"Drink Coca-Cola", stod det redan på den första reklamskylten, för att ingen skulle missta sig och använda den för annat än invärtes bruk. Den såldes som en allmänt stärkande medicin. The Coca-Cola Company grundades och registrerades som varumärke 1893 av Asa Chandler, som köpt Pembertons andel strax innan dennes död, och Robinson. Varumärket Coke registrerades 1945.

Året därpå började godisaffärsägaren Joseph A. Biedenharn buteljera drycken. Femton år senare fanns det ca 400 licensbuteljerare i USA. De flesta var familjeföretag och höll på bara under de heta månaderna av året.

1916 höll kompaniet en tävling för att skapa en egen flaska. Vinnaren blev The Contour Bottle, skapad av svenskamerikanen Alex Samuelsson, som sedan förblivit märkets egen tack vare att den patenterades.

Under 1920- och 30-talen etablerade sig Coca-Cola i flera europeiska och latinamerikanska länder. Vid andra världskrigets utbrott fanns drycken tillgänglig i 44 länder. På 60-talet presenterades läskburken, en förpackning som utvecklades med amerikanska arméförhållanden i åtanke. Märkessortimentet utökades inom koncernen av Sprite, Fanta, Fresca och TAB, och på 80-talet kom Diet Coke och Cherry Coke. 1970- och 80-talen innebar att många av de dittills små licensbryggarna fusionerades för att fylla kraven från de internationella jättebutikskedjor som uppstått. I början av 90-talet fick östeuropéerna sin efterlängtade Coca-Cola och marknaden ökade ytterligare. Världsmarknaden försågs med nya märken i form av Powerade och Fruitopia. För tillfället har The Coca-Cola Company över 230 varumärken i nära 200 länder.

Torrdestillation/pyrolys

Pyrolys, eller med annat namn torrdestillation, betyder att ett ämne hettas upp utan syre för att t ex få ut gaser eller för råvaruåtervinning av plast. Vid låga temperaturer får man ut t ex mättade och omättade kolväten, som vid rumstemperatur är flytande, samt mycket tjärämnen. Om temperaturen höjs till omkring 500°C så sönderdelas de mättade kolvätena till olika gaser och tjärmängden minskar. Vid 900°C förgasas även det fasta kolet och hela energiinnehållet blir till gas.

Genom att torrdestillera kol, ved, torv mm så blir det lättare att få bort olika föroreningar och aska. Det behövs inte heller lika stora förbränningsapparater som därigenom blir billigare, enklare och tar mindre utrymme.

De olika produkterna som kan utvinnas genom torrdestillation är t ex grillkol, aktivt kol, koks, tjära, stadsgas osv. Många av produkterna är sådant som tillhörde vardagen för tidigare generationer men har hittat nya användningsområden och kan vara ett sätt att minska vårt oljeberoende i framtiden.

Svartlut, som är en restprodukt vid pappersmassaframställning förbränns i pappersbrukets sodapanna, men om den förångas skulle den kunna fördubbla elproduktionen och också användas i framställning av dimetyleter som dieselfordon kan köras på.

Fördjupning

Litteratur

  1. Huvudsida, Wikipedia
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Huvudsida (2006-05-12)
    • Coca-Cola
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Coca-Cola (2006-06-19)
    • Coca-Cola Light
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Coca-Cola_Light (2006-06-19)
    • Socker
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Socker (2006-05-12)
    • Rörsocker
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Sackaros (2006-05-12)
    • Sukralos
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Sukralos (2006-05-12)
    • Aspartam
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Aspartam (2006-05-12)
    • Acesulfamkalium
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Acesulfamkalium (2006-05-12)
    • Fosforsyra
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Fosforsyra (2006-06-19)
    • Koffein
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Koffein (2006-06-19)
    • Stadsgas
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Stadsgas (2006-06-19)
  2. Main Page, Wikipedia
    http://en.wikipedia.org/wiki/Main_Page (2006-05-12)
    • Coca-Cola
      http://en.wikipedia.org/wiki/Coca-Cola (2006-06-19)
    • Diet Coke
      http://en.wikipedia.org/wiki/Diet_Coke (2006-06-19)
    • Sugar
      http://en.wikipedia.org/wiki/Sugar (2006-06-19)
    • Sucrose
      http://en.wikipedia.org/wiki/Sucrose (2006-06-19)
    • Sweetener
      http://en.wikipedia.org/wiki/Sweetener (2007-12-04)
    • Aspartame
      http://en.wikipedia.org/wiki/Aspartame (2007-12-04)
    • Acesulfame potassium
      http://en.wikipedia.org/wiki/Acesulfame_potassium (2007-12-04)
    • Sucralose
      http://en.wikipedia.org/wiki/Sucralose (2007-12-04)
    • Steviol glycoside
      http://en.wikipedia.org/wiki/Stevioside (2007-12-04)
    • Stevia
      http://en.wikipedia.org/wiki/Stevia (2007-12-04)
    • Phosphoric acid
      http://en.wikipedia.org/wiki/Phosphoric_acid (2006-06-19)
    • Caffeine
      http://en.wikipedia.org/wiki/Caffeine (2006-06-19)
  3. Sof Drink Nutrition Information för Carbonated Beverages, Coca-Cola Company
    http://www.thecoca-colacompany.com/mail/goodanswer/soft_drink_nutrition.pdf (2007-12-04)
  4. Sugar Content in Commercial Beverages: Determination by Density, Troy university
    http://dothan.troy.edu/AS/rbeaver/GeneralChemistry/CHM1142/Sugar.html (2006-05-24)
  5. Frågor och svar - Läsk, Carlsberg
    http://www.carlsberg.se/wbch3.exe?p=1001372&sec=Hoveddel&secnr=1 (2006-05-24)
  6. Pyrolys, Novator
    http://www.novator.se/bioenergy/wood/A3.pdf (2006-06-20)
  7. Wood combustion, Eco Ltd
    http://ecoharmony.com/thesis/AppdxD.htm (2006-06-19)

Fler experiment


livsmedel
Bjud din jäst på mat
Blev disken ren?
Blå himmel och röd solnedgång
Coca-Cola vs Coca-Cola light
Den bästa bulldegen
Diska med äggula
Doft och stereoisomeri
Enzymaktivitet i ananas
Enzymkinetik för katalas
Flyter isen i matoljan?
Framställ låglaktosmjölk
Fruktköttet får solbränna
Fruktmörade proteiner
Gelégodis i vatten
Göra lim av kasein
Hur gör man kakan porös?
Hur moget är äpplet?
Hur mycket vatten finns i maten?
Höna med gummiben?
Innehåller koksaltet jod?
Kallrörd vaniljkräm och saliv
Kan man tapetsera med abborrar?
Koka knäck
Maizena gör motstånd
Majonnäs - en emulsion
Massverkans lag och trijodidjämvikten
Matoljans viskositet och omättade fettsyror
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
Modellmassa av mjölk
Olja som lösningsmedel
Osmos i ett ägg
Osmos i potatis
Pektin och marmeladkokning
Popcorn
Regnbågens färger med Rödkåls-indikator
Skär sig majonnäsen?
Släcka fett på rätt sätt
Stärkelse och vatten - fast eller flytande?
Syror och baser i konsumentprodukter
Testa C-vitamin i maten
Utvinna järn ur järnberikade flingor
Vad händer när degen jäser?
Vad innehåller mjölk?
Vad är det i saltet som smakar salt?
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför mörknar en banans skal?
Varför svider det i ögonen när man skalar lök?
Vispa grädde
Växtfärga med rödbetor enligt receptet från Västerbotten
Äta frusen potatis