Maizena gör motstånd

Tillhör kategori: fysikalisk kemi, livsmedel

Författare: Johanna Öberg

Introduktion Riktlinjer Säkerhet Materiel Förarbete Utförande Förklaring Kemisk bakgrund Fördjupning Litteratur Fler experiment

Tid för förberedelse: 10 minuter

Tid för genomförande: 10 minuter

Antal tillfällen: 1

Säkerhetsfaktor: Ofarligt

Svårighetsgrad: Busenkelt

Introduktion

Vår vardag är full av olika slags vätskor med olika egenskaper. De kan vara mer eller mindre trögflytande, som ketchup till exempel. I experimentet undersöker vi Maizena som har överraskande egenskaper.

Riktlinjer

Experimentet kan genomföras som enskilda elevförsök då "kemikalierna" är väldigt billiga och ofarliga, men små grupper på 2-3 elever är även bra. Det gynnar spontana samtal. Experimentet kan även genomföras utomhus.

Säkerhet

Experimentet och ingredienserna är helt ofarliga.

Blandningen kan hällas ut i avloppet, men spola samtidigt ordentligt så att det inte blir en propp.

Materiel

Förarbete

Inget förarbete

Utförande

  1. Häll upp ca 100 ml vatten i en 200 ml bägare. (100 ml maizenamjöl väger ca 55 gram)
  2. Tillsätt maizenamjölet i vattnet under omrörning av skeden.
  3. Sluta tillsätta mjöl när det börjar bli tungt att röra runt. (ca 120 ml)
  4. Förändra hastigheten på omrörningen, notera sambandet mellan viskositet och hastighet på omrörningen. (viskositet = hur trögflytande)

Förklaring

Stärkelsen i maizenablandningen beter sig olika om man rör långsamt eller snabbt beroende på att de "stockar sig" när man rör snabbt då stärkelsen inte hinner flyta med rörelsen som skeden gör. Det blir stopp när stärkelsekornen lägger sig på tvären. Det finns alltså en inneboende tröghet i blandningen av stärkelse och vatten och om man rör långsammare så beter sig blandningen som i flytande form, men om man ökar hastigheten så upplevs blandningen som i fast form.

Kemisk bakgrund

Vy för utskrift av kemisk bakgrund och fördjupning

Vatten

Vatten, H2O. Vanligt latinskt namn är aqua. Vatten är en kemisk förening av väte och syre. Elektronmolnet är förskjutet från vätena (d+) mot syret (d-), vilket gör vattenmolekylen til en dipol.
Bild: © Wikipedia

Vattenmolekylen är universums andra vanligaste fleratomiga molekyl, endast överträffad av den omättade hydroxylradikalen •OH.

Vätebindning mellan två vattenmolekyler
Bild: © Svante Åberg

Vatten är ett bra lösningsmedel för sådana ämnen som är polära, d.v.s. där delar av molekylen har en elektrisk laddning. Detta beror på att vatten själv är polärt, eftersom vattenmolekylens syreatom är negativt laddad och väteatomerna positivt laddade. De fria jonerna i olika ämnen omringas av vattenmolekyler eftersom de positiva jonerna drar till sig vattnets negativa del (syret) och de negativa jonerna drar till sig vattnets positiva del (vätet).

Bland annat så gör vattnets goda lösningsförmåga att det vatten som vi dricker innehåller många nyttiga ämnen som vår kropp behöver. Dessvärre kan dock den goda lösningsförmågan ibland även ge upphov till att föroreningar och andra oönskade ämnen också transporteras med vattnet till t.ex sjöar och brunnar.

Vatten har ovanligt hög kok- och smältpunkt på grund av den ovanligt starka vätebindningen mellan vattenmolekyler. Vatten är som tyngst vid + 4 °C, eftersom densiteten då är högst. Destillerat vatten har kokpunkt vid +100 °C.

Stärkelse

Stärkelsens förmåga att absorbera vatten beror på fördelningen mellan stärkelsens amylos och amylopektin i olika livsmedel. Generellt gäller att tillagning eller annan påverkan av stärkelsen ökar förmågan att ta upp vatten och svälla. Övriga kolhydrater som sockerarter och nedbruten stärkelse är digererbara (nedbrytningsbara; mono- och disackarider samt stärkelse) direkt och dessutom lösliga i kallt vatten.

Vid tillagning har stärkelse en benägenhet att bilda resistent stärkelse. Denna stärkelse uppstår exempelvis vid kokning och efterföljande avsvalning av ris. Resistent stärkelse bildas även när bröd åldras. Resistent stärkelse bryts inte ner förrän i tjocktarmen vilket gör att den kan räknas som kostfiber.

Stärkelsegelatinisering

Ett välkänt fenomen vid livsmedelstillverkning och matberedning är stärkelsegelatiniseringen. Om vi exempelvis värmer någon viktprocent potatisstärkelse i vatten till ca 60 °C bildas en transparent och förhållandevis fast gel. Vad som verkligen händer vid stärkelsens gelatinisering har klarlagts under senare år, och vi skall här söka ge en molekylär beskrivning av fenomenet.

Stärkelsekornen (granuler) innehåller ett kanalsystem där vatten och andra små molekyler (t ex jod och jodidjoner) lätt kan röra sig. Vid temperaturer under gelatiniseringen sker även en viss svällning i samband med vattenupptagning i kornen (en ökning av diametern med upp mot 30% har rapporterats). Troligen är det de mer amorfa (amorf = strukturlös) skikten i stärkelsekornen som sväller vid denna vattenupptagning. Det som sedan händer, i närvaro av vatten i överskott vid cirka 60 °C, är att amylosmolekyler plötsligt börjar läcka ut från kornen, och samtidigt tränger vatten in i stärkelsekornen. Den kristallina strukturen går då förlorad. Blockeras amylosläckaget kan hela gelatiniseringen avstanna.

En färdigsvälld gel består av kraftigt förstorade stärkelsekorn vilka i sig har en gelstruktur dominerad av amylopektin i vatten. Mellan kornen finns en kontinuerlig vattenfas med lösta amylosmolekyler. Stärkelsegelen är en aggregatgel - aggregaten är de svällda stärkelsekornen - i en kontinuerlig amyloslösning. Gelens reologiska egenskaper (= nästan fast, nästan flytande tillstånd) beror främst på aggregatens konsistensförhållanden och tätpackning samt den kontinuerliga amyloslösningens viskositet.

Fördjupad teori om gelatinisering av stärkelse
Övriga termiska omvandlingar

Vid uppvärmning av stärkelse i vatten förekommer - förutom gelatiniseringen - ytterligare två omvandlingar.

Den första toppen i kurvan är den irreversibla gelatiniseringen, och ytan under toppen är proportionell mot entalpin i omvandlingen. Toppen därefter förekommer endast när vattenmängden är otillräcklig för total gelatinisering, och anses motsvara en form av "smältning" av icke-gelatiniserade stärkelsegranuler. För potatisstärkelse krävs minst fyra vattenmolekyler per glukosenhet för att gelatinisering över huvud taget skall ske, och fullständig gelatinisering kräver 14 molekyler vatten/glukosenhet. Motsvarande siffror för vetestärkelse är 4 resp 20 vattenmolekyler/glukosenhet.

Diagrammet visar hur mycket värme som måste tillföras vid olika temperaturer för att värma en blandning av 1 del vatten + 1 del vätestärkelse. En topp i diagrammet visar att det pågår en energikrävande process vid den aktuella temperaturen.

Gelatiniseringstemperaturen är relativt konstant medan temperaturen för den andra omvandlingen ökar med avtagande vattenhalt (när vattenhalten i vetestärkelse varierar från 35 % till 45 % minskar temperaturen från 107 °C till 88 °C). Under ca 30 % vatten förekommer ingen gelatinisering.

Vid ännu högre temperatur kan den tredje omvandlingen observeras. Denna omvandling är en slags "smältning" av amylos-lipidkomplexet, och omvandlingen är reversibel (omvändbar; som kan återgå till det ursprungliga tillståndet).

Stärkelsegelens åldrande

När en stärkelsegel lagras ändras den relativt snabbt på grund av tendensen till kristallisation. En gel med hög vattenhalt kan därför spricka, och geler med lägre vattenhalt, t ex ett brödinkråm, hårdnar vid lagring på grund av denna kristallisationsprocess. Kristallisationen går snabbast vid kylskåpstemperatur. Man bör därför inte lagra bröd i kylskåpet.

Kristallisationen tycks ske av amylopektin inuti de gelatiniserade granulerna. Processen är reversibel vilket bl a framgår av att bröd som blivit hårt kan "färskas upp" genom uppvärmning till ca 70 °C.

Polära lipiders effekt på stärkelsegelen

Lipider, med endast en kedja och en polär grupp, har drastiska effekter på stärkelsegeler. En krämliknande stärkelsegel med klistrig (lång) konsisten förlorar omedelbart sin klistrighet genom tillsats av en liten mängd monostearin utspädd i vatten. Orsaken till detta fenomen är bildning av amylos-lipidkomplex. Effekten av denna komplexbildning blir att amylosmolekylerna i gelens kontinuerliga medium (kemiska miljö, lösning) fälls ut. Komplexet förlorar nämligen sin vattenlöslighet vid en viss kritisk mängd av lipidmolekyler per amylosmolekyl. Monoglycerider används som funktionell tillsats just för att reducera klistrighet i bl a pastaprodukter och i potatispulver.

En annan effekt uppnås om lipiden tillsätts före gelatiniseringen.

Modifierad stärkelse

Det förekommer även vissa kemiska derivat (derivat = kemiskt förändrad variant) av stärkelse inom livsmedelsindustrin.

Kallsvällande stärkelse är en vanlig stärkelseform i pulverprodukter som skall kunna färdigställas direkt genom blandning med vatten, t ex välling-, sopp- och såspulver. Den utgörs helt enkelt av gelatiniserad stärkelse som torkats. När vatten sedan tillsätts återbildas stärkelsegelen momentant.

Ett flertal olika stärkelsetyper används inom livsmedelsindustrin. Potatisstärkelse ger en transparent gel och den bildar gel även vid mycket låga koncentrationer (ca 0,1 %). Vetestärkelse ger en ogenomskinlig gel, men till skillnad från potatisstär kelse krävs flera procent vetestärkelse för att man skall få en gel.

Om man vill åstadkomma en stabil, klar och tjockflytande lösning som inte sätter sig till en gel bör man använda arrowrotens speciella stärkelse.

Slutligen bör nämnas att huvuddelen av den stärkelse som tillverkas ur potatis och vete har tekniska användningar även utanför livsmedelsindustrin. Limning av papper är den dominerande användningen i vårt land, och etanoltillverkning är ett expanderande användningsområde ("Absolut" vodka bl. a.).

Maizenamjöl och annan stärkelse

Egenskaper

Andra namn på maizenamjöl är majsstärkelse, majsmjöl, maisena, majsenamjöl.

Maizenamjöl är ett rent stärkelsemjöl av majs. Majsmjöl mals av majskorn till mjöl och får en kornig konsistens. Det innehåller inte, som många andra mjölsorter, ämnet gluten. Gluten är ett växtprotein som finns i sädeslagen vete, råg och korn, som till 80% består av svårlösliga proteiner. Det är gluten som ger dessa mjöler deras bakegenskaper och jäsningbenägenhet. Pulvret knarrar karaktäristiskt när man gnider det mellan fingrarna.

Farmakopénamn är Maydis amylum, Amylum maidis. Majsstärkelse är så gott som ren stärkelse, vilket betyder amylos och amylopektin i olika proportioner. Halten amylos bestämmer grödans klibbighet. Mer amylos ger t.ex. hårt ris, mer amylopektin gör det mjukt och klibbigt.

Majsstärkelse är faktiskt olösligt i kallt vatten, men är däremot kraftigt vattenupptagande och kan svälla 10-100 gånger sin volym. Vid upphettning löser sig molekylerna och man får en klar lösning. Det är vad som sker när man kokar kräm.

Framställning

Majs har odlats och varit en viktig gröda i delar av Europa ända sedan 1500-talet men dess stärkelse var den sista som fick större spridning jämfört med stärkelse från vete, potatis och ris. Idag är odling av särskilda stärkelserika majssorter och framställningen av stärkelse storindustri i USA. Varje land har använt den råvara man haft bäst tillgång till för att utvinna stärkelse. I södra och mellersta Europa har det varit vete, i norra Europa potatis, i England och Asien ris och i USA majs. Idag är stärkelse en grundbult i industrin, råvara för framställning av allt från socker och alkohol till plaster.

Kornen av majsstärkelse är mindre än korn av potatisstärkelse.

Stärkelse är växternas vanligaste kolhydrat (andra är socker, dextrin och cellulosa). Det är en omvandlad form av socker som bildas i växternas gröna delar och lagras i rötter, knölar och frön som reservnäring för att vid behov brytas ner till lösliga transportabla sockerarter igen.

Principen för att få ut stärkelsen är densamma för alla sorter. Först sker sönderdelning där mekaniska metoder såsom krossning och mosning har använts i årtusenden. Idag kan man bryta ner växtmaterialet på kemisk väg, t. ex. med alkalier. Sedan sker urlakning, där massan lakas ur i vatten och den lösgjorda stärkelsen får sjunka till botten eller centrifugeras bort. Därefter sker blekning där stärkelsepulvret efter torkning och siktning bleks i sol eller kemiskt.

Specialbehandling kan sedan läggas till, stärkelsen kan modifieras kemiskt, t. ex. för att tjockna vid önskad temperatur och pH i olika typer av livsmedel. Modifieringarna består i att stärkelsen behandlas med syror eller alkalier, bleks eller oxideras för att få speciella egenskaper och kunna användas för speciella produkter, t.ex. för att livsmedlet ska tjockna efter viss tid eller vid en viss temperatur eller ska klara djupfrysning och snabb upphettning.

Majskorn innehåller 50-75 % stärkelse, som utvinns efter majsolja. Processen börjar med att kornen läggs i varmt vatten med lite svavelsyra. Majsstärkelse har kantiga, rätt små korn (15-20 μm). Det förklistras vid 75°, och bildar då en tjock lösning (stärkelseklister) som kan användas som just klister.

Majsstärkelse bör förvaras i slutet kärl och skyddat mot fukt. När stärkelsen blandats med vatten måste den konserveras, om inte annat så för att bakterier bryter ner geléet. 0,5 % salicylsyra hindrar stärkelseblandningar från att "surna".

Ett beprövat sätt att kontrollera om ett ämne innehåller stärkelse är att hälla svag jod-lösning på den (5 droppar jodsprit i 1 dl vatten). Jodlösningen är rödbrun och om ämnet innehåller stärkelse blir den blåsvart.

Aggregationsformer

Ämnen kan förekomma som fasta, vätskor eller gaser. Dessa tillstånd kallas aggregationsformer. Man kan likna aggregationsformerna med olika tilstånd hos majskorn:

Maizenans "aggregationsform"

Blandningen av Maizena och vatten är inte i strikt mening en aggregationsform, eftersom det är en uppslamning av fasta stärkelsekorn och flytande vatten. Inte desto mindre kan blandningens egenskaper jämföras med vätska och fast form.

Maizenablandningen i vila eller vid långsam omrörning är i flytande form. Stärkelsekornen har lagt sig tillrätta och är omgivna av vatten som "smörjmedel". När skjuvhastigheten ökar (skjuvning = rörelsen när kornen glider förbi varandra) hamnar stärkelsekorn på tvärs så att att de blockerar rörelsen. Det gör att blandningen upplevs som hård och i fast form.

Reologi

Reologi är läran om materiens flyt- och deformationsegenskaper. Begreppet reologi kan beskrivas med viskositetsmätningar, karakterisering av flödesbeteende samt bestämning av materialets struktur. Ordet reologi kommer från det grekiska ordet rheos som betyder flyta. Inom livsmedelsindustrin används reologin för att beskriva produkternas konsistens vilken kan delas upp i viskositet och elasticitet. Viskositeten anger sambandet mellan kraft och deformationshastighet (hur snabbt något byter form). Elasticiten anger sambandet mellan kraft och deformationens storlek (uttänjning), som när man sträcker på ett gummiband.

Newtonska vätskor har en konstant viskositet oberoende av skjuvhastigheten som den utsätts för. Däremot kan Newtonska vätskors viskositet vara olika vid olika temperatur.

Viskositeten hos icke-Newtonska vätskor är både beroende av skjuvhastigheten och temperaturen. De flesta flytande livsmedel är icke-Newtonska skjuvtunnande vätskor vilket betyder att dess viskositet minskar när man snabbt rör om i den. En sådan vätska sägs vara tixotrop. Ett par exempel på tixotropa material är målarfärg och mejeriprodukter. Motsatsen, när snabb omrörning leder till ökad viskositet, benämns som en reopektisk vätska. Oljor är reopektiska vätskor.

Fördjupning

Livsmedel

Maten håller igång oss

Livsmedel behövs för att hålla igång vårt biologiska maskineri. Det är via maten som vi får energi att röra oss, tänka, men också att växa och reparera våra celler i kroppen. Kroppens maskineri är oerhört komplicerat, men det klarar att styra flödena av både energi och näring till kroppens olika delar vid rätt tillfälle. Kroppen hanterar också att ta hand om de restprodukter som vi måste göra oss av med.

Processerna i kroppen när maten bryts ned, fördelas, omvandlas och görs av med, är i grund och botten kemiska reaktioner som drivs av energin i maten. Maskinen är vår biologiska kropp, men de enskilda reaktionerna är kemiska. På så sätt kan man säga att vår kropp är en kemisk maskin.

Matens ursprung

Ursprungligen hittade vi vår föda i naturen. I det moderna samhället är de flesta livsmedlen processade på något sätt. Även livsmedel som inte är processade i sig är ofta odlade eller uppfödda med metoder som skiljer sig från det som sker i naturen. Syftet är att öka produktionen och att säkerställa kvalitén.

Att livsmedlen inte är helt naturligt producerade behöver inte vara ett problem. Det är bra att vi kan producera mera med mindre resurser. Det är också bra att vi har koll på kvalitén. Men vissa saker är inte bra. Tillsatser som gör att livsmedlen får längre hållbarhet, ser mer aptitliga ut och smakar bättre är inte alltid nyttiga, även som det kan verka så.

Grunden till all produktion av livsmedel är solens energi och växternas fotosyntes. I nästa steg kan djuren äta växterna och producera kött som vi sedan kan äta, men ursprunget är växterna. Men om inte djuren och människorna fanns, så skulle växterna till slut bli utan koldioxid som de behöver för sin fotosyntes. Djur och människor andas ut koldioxid. Kropparna bryts också ned till koldioxid och mineraler när de förmultnar. Detta tar växterna hand om, ofta med svamparna som mellanled. Det hela är ett kretslopp där både växter, svampar och djur ingår. Allt levande både äter och äts. Det som får kretsloppet att hålla igång är strålningen från solen.

Tycke och smak

Genom evolutionen har vi lärt oss att välja vad som är bra med hjälp av lukten och smaken. Oftast är det som vi gillar också nyttigt. När maten är skämd, brukar den börja lukta illa, vilket gör att vi inte äter det som kan göra oss sjuka.

Men det vi tycker om är inte nödvändigtvis bra för oss. Sötma är en signal att maten är bra, vilket stämde väl när människan levde nära naturen och behövde den energi man kunde finna. Men nu finns socker i överflöd. Det blir för mycket av det goda, så att vi blir feta och får sjukdomar som karies och diabetes.

Smaken för maten är också en kulturell fråga. Den mat vi lär oss tycka om från barnsben tycker vi oftast om resten av livet. Det finns också kulturella aversioner mot vissa typer av mat. I Sverige är vi inte vana att äta insekter, men insekter är förträfflig mat som är både nyttig och miljövänlig.

material på avancerad nivå kommer att läggas in här

Litteratur

  1. Kåre Larsson och Bo Furugren, Livsmedelsteknologi - Kemiska grunder, 1995, Avdelningen för livsmedelsteknologi, Lunds universitet.
  2. Lillemor Abrahamsson, Agneta Andersson, Wulf Becker, Näringslära för högskolan, 2006, Liber AB, Stockholm.
  3. Östen Dahlgren, Laga mat, 1994, Liber utbildning, Stockholm.
  4. Reologi, Konstruktörslotsen, IVF Industriforskning och utveckling AB
    http://lotsen.ivf.se/?path=/KonsLotsen/Bok/appendix4/Limformer.html%23reologi (2006-06-20)
  5. Reologi, Jonas Johansson, Per Johan Nylén, Jenny Sjöholm, Ranko Velagic, Chalmers
    http://www.mat.chalmers.se/kurser/mpm065/reologi.pdf (2006-06-20)
  6. Rheology, University of Alberta
    http://www.afns.ualberta.ca/Courses/Nufs403/PDFs/chapter3.pdf (2006-06-20)
  7. Sammanfattning (laboration i reologi), "Jon, Björn och Ida"
    http://www.acc.umu.se/~joun/Reologi.htm (2006-06-20)
  8. Professor vatten, Uppsala vattencentrum
    http://www.uvc.uu.se/professorvatten (2006-10-06)
  9. Stärkelser och mjöler, Shenet
    http://www.shenet.se/ravaror/starkelse.html (2006-10-10)
  10. The Page That Dripped Slime, Bizarre Stuff
    http://www.bizarrelabs.com/slime.htm (2006-06-20)
  11. Non-Newtonian Glop, Steve Spangler Science
    http://www.stevespanglerscience.com/experiment/00000047 (2006-10-10)
  12. Amazing Liquid (A video of the very unusual behavior of cornstarch mixed with water),
    http://www.youtube.com/watch.php?v=CH6-2UizHfI&search=science (2006-10-10)
  13. Starch Structure, Nitin C Nowjee, University of Cambridge
    http://www.cheng.cam.ac.uk/research/groups/polymer/RMP/nitin/Starchstructure.html (2006-10-10)
  14. Starch, Martin Chaplin, Water Structure and Behaviour
    http://www.lsbu.ac.uk/water/hysta.html (2006-10-10)
  15. Starch, Food Resource, Oregon State University
    http://food.oregonstate.edu/learn/starch.html (2006-10-10)
  16. Starch Gelatinization, Food Resource, Oregon State University
    http://food.oregonstate.edu/starch/lecture.html (2006-10-10)
  17. Temperatures of Starches, Food Resource, Oregon State University
    http://food.oregonstate.edu/starch/temp.html (2006-10-10)
  18. Resistant Starch - A Review, Food Science and Food Safety
    http://members.ift.org/NR/rdonlyres/173B36CE-315B-4413-A596-8F5E569676B1/0/crfsfsv5n1p117.pdf (2006-10-06)
  19. Main Page, Wikipedia
    http://en.wikipedia.org/wiki/Main_Page (2006-05-12)
    • Rheology
      http://en.wikipedia.org/wiki/Rheology (2006-06-20)
    • Non-Newtonian fluid
      http://en.wikipedia.org/wiki/Non-Newtonian_fluid (2006-06-20)
    • Viscosity
      http://en.wikipedia.org/wiki/Viscosity (2006-06-20)
    • Rheopecty
      http://en.wikipedia.org/wiki/Rheopecty (2006-06-20)
    • Thixotropy
      http://en.wikipedia.org/wiki/Thixotropy (2006-06-20)
    • Plasticity
      http://en.wikipedia.org/wiki/Plasticity (2006-06-20)
    • Viscoelasticity
      http://en.wikipedia.org/wiki/Viscoelasticity (2006-06-20)
    • Water
      http://en.wikipedia.org/wiki/Hydroxyl (2006-10-06)
    • Hydroxyl
      http://en.wikipedia.org/wiki/Hydroxyl (2006-10-06)
    • Starch
      http://en.wikipedia.org/wiki/Starch (2006-10-06)
    • Cornstarch
      http://en.wikipedia.org/wiki/Cornstarch (2006-10-06)
    • Arrowroot
      http://en.wikipedia.org/wiki/Arrowroot (2006-10-06)
    • Amylose
      http://en.wikipedia.org/wiki/Amylose (2006-10-06)
    • Amylopectin
      http://en.wikipedia.org/wiki/Amylopectin (2006-10-06)
    • Maize
      http://en.wikipedia.org/wiki/Maize (2006-10-06)

Fler experiment


fysikalisk kemi
Avdunstning och temperatur
Bestäm CMC för diskmedel
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Blandningar av lösningsmedel
Blå himmel och röd solnedgång
Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska
Brus-raketen
Den frysande bägaren
Den tillknycklade plåtburken
Den tunga koldioxiden
Diffusionshastigheten hos ammoniak respektive väteklorid - en jämförelse
Diska med äggula
En märklig planta
Enzymaktivitet i ananas
Enzymkinetik för katalas
Ett glas luft
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Ett målande experiment - att rengöra en målarpensel
Flaskor mun mot mun
Flyter isen i matoljan?
Frigolit i aceton
Fryspunktsnedsättning
Försvinnande bläck
Gasvolym och temperatur
Gelégodis i vatten
Gore-Tex, materialet som andas
Gummi och lösningsmedel
Gummibandets elasticitet
Gör ett avtryck från papper till stearin
Gör kopparslanten skinande ren - med komplexkemi
Hockey-visir
Hur fungerar en torrboll?
Hur mycket vatten finns i maten?
Håller bubblan?
Identifiera plasten
Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck
Kemiskt snöfall
Klorofyllets röda fluorescens
Koka vatten i en spruta
Kondomen i flaskan
Kristallodling
Kristallvatten i kopparsulfat
Ljuset under glaset
Lödtenn 60
Löslighet och pH - En extraktion
Majonnäs - en emulsion
Maskrosen som krullar sig
Matoljans viskositet och omättade fettsyror
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
Molnet i flaskan
Målarfärgens vattengenomsläpplighet
Mät CMC med hjälp av droppstorleken
När 1 plus 1 inte är 2
När flyter potatisen?
Olja som lösningsmedel
Osmos i ett ägg
Osmos i potatis
Osynlig gas
pH i kokt mineralvatten
Platta yoghurtburkar
Salta isen
Saltat islyft
Se genom papper
Smältpunkten för legeringen lödtenn
Snöflingeskådning
Stärkelse och vatten - fast eller flytande?
Såpbubblor
Tillverka din egen glidvalla
Tillverka en ytspänningsvåg
Trolleri med vätskor
Undersök en- och flervärda alkoholer
Utfällning av aluminium
Utsaltning av alkohol i vatten
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför smäller inte ballongen?
Vattenrening
Vattenvulkan
Visa ytspänning med kanel
Vispa grädde
Värmeutvidgning
Åka hiss
Ägget i flaskan
Älskling, jag krympte ballongen

livsmedel
Bjud din jäst på mat
Blev disken ren?
Blå himmel och röd solnedgång
Coca-Cola vs Coca-Cola light
Den bästa bulldegen
Diska med äggula
Doft och stereoisomeri
Enzymaktivitet i ananas
Enzymkinetik för katalas
Flyter isen i matoljan?
Framställ låglaktosmjölk
Fruktköttet får solbränna
Fruktmörade proteiner
Gelégodis i vatten
Göra lim av kasein
Hur gör man kakan porös?
Hur moget är äpplet?
Hur mycket vatten finns i maten?
Höna med gummiben?
Innehåller koksaltet jod?
Kallrörd vaniljkräm och saliv
Kan man tapetsera med abborrar?
Koka Cola
Koka knäck
Majonnäs - en emulsion
Massverkans lag och trijodidjämvikten
Matoljans viskositet och omättade fettsyror
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
Modellmassa av mjölk
Olja som lösningsmedel
Osmos i ett ägg
Osmos i potatis
Pektin och marmeladkokning
Popcorn
Regnbågens färger med Rödkåls-indikator
Skär sig majonnäsen?
Släcka fett på rätt sätt
Stärkelse och vatten - fast eller flytande?
Syror och baser i konsumentprodukter
Testa C-vitamin i maten
Utvinna järn ur järnberikade flingor
Vad händer när degen jäser?
Vad innehåller mjölk?
Vad är det i saltet som smakar salt?
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför mörknar en banans skal?
Varför svider det i ögonen när man skalar lök?
Vispa grädde
Växtfärga med rödbetor enligt receptet från Västerbotten
Äta frusen potatis