Kemiskt snöfall

Tillhör kategori: aggregationsformer, fysikalisk kemi, jämvikt, syror och baser

Författare: Anna Åström

Introduktion Riktlinjer Säkerhet Materiel Förarbete Utförande Förklaring Kemisk bakgrund Fördjupning Litteratur Fler experiment

Tid för förberedelse: 10 minuter

Tid för genomförande: 30 minuter

Antal tillfällen: 2

Säkerhetsfaktor: Ofarligt

Svårighetsgrad: Kräver viss labvana

Introduktion

Kemiskt snöfall låter väl spännande? Hur kan man konstruera ett sådant? I det här experimentet kommer ord som löslighet och mättad lösning att behandlas.

Riktlinjer

passar som elevförsök. Resultatet blir en "snöglob" som eleven nog gärna vill ta med hem. Experimentet behandlar löslighet och mättad lösning. Försöket passar för elever i åk 4-6.

Säkerhet

Bensoesyra är en relativt svag syra men konsumtion bör undvikas då överkänslighet kan uppstå. Då bensoesyra är vattenlöslig kan man spola ner resterna i slasken.

Materiel

Förarbete

Inget förarbete

Utförande

  1. Värm 75 ml vatten i en eldfast bägare på en platta, låt det ej koka.
  2. Tillsätt 1 g bensoesyra och rör om tills det löser sig. Du behöver inte koka lösningen.
  3. Ta bort bägaren och låt lösningen kylas.
  4. Rengör en liten glasburk, förslagsvis en barnmatsglasburk.
  5. Limma med hjälp av en limpistol fast en plastfigur på insidan av locket. Se till att den sitter hårt fast. Låt limmet kallna i några minuter.
  6. Se hur Bensoesyralösningen kallnar och snöliknande kristaller uppstår. Låt lösningen kallna långsamt, kristallerna blir finare då.
  7. När bensoesyralösningen kallnat till rumstemperatur och plastfiguren sitter fast ordentligt är det dags att verföra lösningen till glasburken. Se till att få med så mycket som möjligt av lösningen.
  8. Burken fylls sedan med vatten ända upp till kanten. Försök lämna så lite luft som möjligt i glasburken.
  9. Skruva åt locket ordentligt. Det ska vara möjligt att vända burken och se hur det snöar på figuren. Om det önskas kan man använda eltejp för att försäkra sig om att det locket sitter fast ordentligt.
  10. Om Plastfiguren lossnar kan man öppna burken och hälla över lösningen i en annan burk medan reparationerna pågår. Om en del av lösningen försvinner fyll på med vatten.
Foto: © Svante Åberg

Förklaring

Lösligheten hos ämnen ökar då temperaturen på lösningsmedlet ökar. När man tillför energi, i det här fallet värme börjar molekylerna röra på sig allt snabbare och frigör sig från varandra, dvs. går i lösning. När sedan lösningen svalnar börjar molekylerna röra sig långsammare. Om de krockar med en molekyl av sin egen sort vill den gärna fortsätta att sitta ihop med den och helst i regelbundna former så att kristaller bildas. En fällning bildas.

Kemisk bakgrund

Vy för utskrift av kemisk bakgrund och fördjupning

Bensoesyra är ett konserveringsmedel

Bensoesyra används som konserveringsmedel i t.ex. sylt eftersom den är effektiv mot mikrobiella organismer. Restriktionerna gällande halter i mat beror mest på bismak som kan uppstå. Bensoesyra finns naturligt i hjortron. Halterna är långt över de tillåtna i livsmedel och det är därför som de bären håller sig bra utan tillsats av konserveringsämnen. pKa för bensoesyra är 4,21 (pKa är det pH då syraformen och basformen förekommer i samma mängd.)

Kristaller bildas i en övermättad lösning

Som sagt ökar lösligheten med temperaturen. I experimentet värmer vi tills all bensoesyra löst sig. När temperaturen sedan får sjunka minskar lösligheten igen. Vid en viss temperatur blir lösligheten för låg för den mängd bensoesyra som finns i lösningen. Lösningen blir övermättad. Ofta har den första kristallen svårt för att bildas, men föroreningar, damm eller rispor i glaset på kärlet kan utgöra groddar (startpunkter) som underlättar kristallisationen. Sedan den första kristallen bildats brukar fortsättningen ske relativt snabbt.

Olika sätt att få en övermättad lösning

I experimentet får lösningen bli övermättad genom att vi låter temperaturen sjunka. En annan metod att få övermättad lösning är att låta lösningsmedlet avdunsta. Det används t.ex. när man utvinner koksalt ur havsvatten. Ytterligare en metod är att tillsäta ett lösningsmedel i vilket ämnet har lägre löslighet. Ofta kan man få ett salt att falla ut om man tillsätter etanol (t.ex. T-sprit). Salter har lägre löslighet i etanolen eftersom etanolmolekylen inte är lika polär som vattenmolekylen.

Omkristallisation som reningsmetod

Kristallisation används ofta inom kemin. Felet man ofta gör är att man påskyndar kristalisationen genom att kyla lösningen. Kristallerna blir då mycket små och det kan vara svårt att separera dom från lösningsmedlet. För att få stora kristaller måste det få ta tid. Då hinner molekylerna/jonerna lägga sig tillrätta. Ett exempel på detta är när det bildas isblommor på fönstren eller när diamanter växer till sig under högt tryck och temperatur. (Tips! Här hittar du fina snökristaller: Snow Crystals)

Omkristallisation sker ofta för att rena exempelvis saltet ytterligare. Risken för orenheter i form av föroreningar minskar ju fler gånger man omkristalliserar även om det är teoretiskt möjligt att få en 100% renhet med en omkristallisation. Föroreningar stör regelbundenheten hos kristallen.

Omkristallisation sker i tre steg:

  1. Upplösning av det fasta ämnet i hett lösningsmedel,
  2. följt av Kristallisation när lösningsmedlet kyls
  3. och till sist uppsamling av de renade kristallerna, ofta genom filtration.

(Observera att man ej använder sig av evaporation för att skilja kristallerna från lösningsmedlet, föroreningarna försvinner inte med denna metod).

Föroreningar brukar delas in i följande grupper:

Vardagsexempel på kristallisation

Kristallisation sker även i vanlig sirap. För att påskynda reaktionen kan man tillsätta en liten kristall (ett sockerkorn) så att molekylerna/jonerna har något att "orientera" sig efter och kan lägga sig tillrätta.

Honung är ett annat välkänt exempel. Man vill att den ska kristallisera och brukar därför hjälpa kristallisationen på traven. Det är glukos som kristalliserar och det sker bäst vid cirka 14 °C (beroende på glukos-vatten sammansättningen). Honung får en ljusare färg efter kristallisationen. Kristallisationen är reversibel genom uppvärmning.

Kristallvatten

I detta experiment ökar saltets löslighet med ökad temperaturen. Det finns dock undantag även om dom är få. Ett sådant undantag är natriumsulfat som koordinerar 10 vatten under 32,38 grader men avger alla sina kristallvatten över denna temperatur.

Kristallvatten är något som man tydligt kan visa genom ett experiment med kopparsulfat. Kopparjonen och sulfatjonen passar inte riktigt ihop. Med hjälp av kristallvatten fylls luckor i kopparsulfatenheten ut och den blir stabil. Kopparsulfatet har då en klarblå färg. Värmer man så att vattnet lämnar kristallen får saltet en mer ojämn yta och ljuset bryts annorlunda. Färgen blir då vit. Det går åt energi för denna reaktion (endoterm). Om man sedan tillsätter vatten är reaktionen exoterm dvs. motsvarande energi utvecklas. Man kan känna att bägaren som experimentet utförs i blir varm.

Andra användningsområden av salter som binder vatten är så kallade "torrbollar". Ett exempel på det är vattenfri kalciumklorid (CaCl2). Den används t.ex. för torkning av gaser och organiska lösningsmedel, men även för att minska luftfuktigheten på fuktiga ställen som t.ex. källarutrymmen. Andra torkmedel är vattenfri kalciumsulfat (CaSO4) och vattenfri magnesiumperklorat (Mg(ClO4)2).

Kristallsystem

Symmetri används för att klassificera kristallina ämnen i olika kristallsystem. Det finns 32 kristallklasser fördelade på sju kristallsystem. Symmetrin ökar neråt i dessa kristallsystem.

Bild: © Svante Åberg

Fördjupning

Löslighet

När atomer eller molekyler av ett ämne blandas på atom-/jon-/molekylnivå med ett annat ämne, så säger man att ämnet löser sig. Både fasta, flytande och gasformiga ämnen kan gå i lösning på detta sätt. Ämnet som tar emot partiklarna som löser sig, och som förekommer i större mängd, kallas lösningsmedel.

Exempel på lösningar är:

En lösning behöver alltså inte vara en vätska. Det finns både fasta, flytande och gasformiga lösningar.

Begränsad löslighet

Ofta är lösligheten begränsad. Det har att göra med den jämvikt som uppstår mellan ämnet i lösning och samma ämne i ren form. Till exempel löser sig koksalt i vatten upp till 36 g per 100 ml (motsvarande 26 vikts-%) vid 20 °C.

Jonerna i den fasta natriumkloriden löser sig med jämn hastighet, vilket tenderar till att öka koncentrationen av löst ämne. Men den motsatta reaktioner sker också. Natrium- och kloridjonerna i lösningen faller ut som fast natriumklorid. Den hastighet med vilken saltet faller ut beror på hur ofta natrium- och kloridjoner stöter på varandra i lösningen. Därför ökar utfällningen av salt med koncentrationen i natriumkloridlösningen. Vid 26 vikts-% NaCl är utfällningen lika snabb som upplösningen av koksaltet. Då sker ingen nettoförändring. Man har en dynamisk jämvikt där lösningen är mättad, dvs. innehåller maximal mängd koksalt.

Obegränsad blandbarhet

Ibland är lösligheten obegränsad och det lösta ämnet och lösningsmedlet är fullständigt blandbara i alla koncentrationer. Exempel på detta är etanol i vatten. Vilken proportion av etanol och vatten du än blandar, så kommer du att få en homogen lösning, dvs. en enda fas. Du kommer inte att se någon fasgräns mellan ämnena.

Lösning av gasformiga partiklar i en annan gas har alltid obegränsad blandbarhet. Det beror på att i en gas så är partiklarna så långt ifrån varandra att de inte påverkas av några attraktionskrafter som tenderar att klumpa samman ämnena i aggregat. Alla atomer/molekyler rör sig helt fritt i gaslösningen.

Bindningskrafterna avgör lösligheten - "Lika löser lika"

När det finns ett löst ämne och ett lösningsmedel, så finns det tre alternativa bindningar som kan uppstå mellan partiklarna (atomerna/molekylerna/jonerna):

Man brukar använda en tumregel: "Lika löser lika". Det syftar på polariteten, dvs. laddningen hos partiklarna. Ämnen löser sig lättast i varandra om de är ungefär lika polära. Vi ska förklara hur detta kommer sig.

Vatten är en starkt polärt ämne. Visserligen är molekylen som helhet oladdad, men det finns en laddningsförskjutning så att syreatomen är negativ och väteatomerna positiva. Två vattenmolekyler binder varandra ganska starkt genom att syret i den ena molekylen lägger sig nära vätet i den andra vattenmolekylen. Den negativa och positiva laddningen attraherar varandra. Vatten binder alltså varandra ganska starkt.

Kolvätena i bensin är ett mycket opolära. Kolvätena är oladdade molekyler som inte heller har någon laddningsförskjutning inom sig i molekylen. Det gör att kolväten bara binder varandra svagt med hjälp av Londonkrafter (Van der Waals-krafter).

Ju starkare bindningen är, desto större chans är det att partiklarna ska klumpa sig samman. Vatten i blandning med bensin ger mycket dålig löslighet. Vattenmolekylerna klumpar samman sig med sina starka krafter och bildar en egen fas. Kolvätemolekylerna blir över och bildar en annan fas. Kolvätena bildar inte en egen fas på grund av attraktion mellan kolvätena, utan därför att de inte få vara tillsammans med vattnet. De blir så att säga ratade av vattenmolekylerna.

Om två ämnen inte har samma polaritet, men ändå inte skiljer sig åt alltför mycket, så får de en god löslighet även om den är begränsad. En möjlighet att lösa ett ämne är därför att använda lösningsmedel i flera steg. Om du till exempel har fått smutsig motorolja på händerna, så är det svårt att tvätta bort med tvål. Motoroljan är alltför opolär för att tvålen riktigt ska kunna lösa den. I ett första steg kan du då smörja händerna med margarin, som är opolärt. Oljan löser sig i margarinet. I nästa steg tvättar du bort margarinet med hjälp av tvål och vatten. Oljan som är löst i margarinet följer då med margarinet när det tvättas bort med vatten.

Utfällning

Utfällning är den process som gör att ett löst ämne övergår till fast form och bildar en egen, fast fas. Det ämne som bildar fast form kallas helt enkelt fällning. Vätskan som blir kvar kallas med ett finare ord för supernat.

Orsaken till att fällning bildas är alltid att lösligheten för ämnet överskrids. Men vad som gör att lösligheten överskrids kan bero på flera saker:

Det händer att de utfällda partiklarna är så små att de inte sjunker till botten inom rimlig tid. Då får man en suspension som känns igen på att den är grumlig. Men om man centrifugerar suspensionen, så kan man få fällningen att sjunka till botten. Ovanför finns då den klara lösningen.

material på grundnivå kommer att läggas in här

material på avancerad nivå kommer att läggas in här

Jämvikt

Jämvikt bygger på att en reaktion sker i framriktningen och tillbakariktningen samtidigt och att reaktionshastigheterna är lika stora. Det innebär att det totalt sett inte sker någon förändring, trots att reaktionerna hela tiden pågår. Man säger att jämvikten är dynamisk därför att det är en pågående process.

Med reaktionsformel så ser jämvikten mellan ämne A och ämne B ut på följande sätt:

A ⇄ B

En liknelse för att förklara jämvikten

Föreställ dig att en hink med vatten står under kranen som är öppen. Men det finns ett hål i hinkens botten där vatten rinner ut. De reaktioner vi tittar på är tillförsel av vatten till hinken (framriktningen) och bortförsel av vatten från hinken (tillbakariktningen).

Vatten utanför hinken motsvarar A i jämvikten ovan, och vatten inuti hinken motsvarar B. Vi kan då skriva jämvikten med ord på följande sätt:

vatten utanför hinken (A) ⇄ vatten inuti hinken (B)

Vi öppnar kranen

Innan vi öppnar kranen, så är hinken tom, men så snart vi öppnar kranen börjar hinken fyllas med vatten. I början är vattennivån låg och det rinner inte ut vatten genom hålet lika snabbt som vatten fylls på från kranen. Det innebär att vattennivån i hinken ökar. Jämvikten har inte ännu ställt in sig.


Vid det högre vattenflödet från kranen till hinken (höger bild), så stabiliseras vattenytan på en högre nivå.
Bild: Svante Åberg

Men ju högre vattennivån blir, desto snabbare rinner vatten ut genom hålet. Till slut rinner vatten ut lika snabbt som det fylls på.

Detta tillstånd får man vid en bestämd vattennivå i hinken som svarar mot ett visst tryck hos vattnet. Denna nivå är jämviktsnivån.

Trots att vi har pågående reaktion i framriktningen (A → B) och samtidigt i tillbakariktningen (A ← B), så är vattennivån stabil. Detta stabila tillstånd, trots pågående reaktioner, kallas dynamisk jämvikt.

Vi ändrar flödet

Om vi sedan skulle ändra kranen så att det tillförs vatten snabbare eller långsammare, så skulle vattennivån i hinken börja förändras igen. Så småningom skulle en ny jämvikt ställa in sig på en annan vattennivå.

Ett högt flöde från kranen ger en hög jämviktsnivå i hinken, ett lågt flöde ger en låg jämviktsnivå.

Exempel på jämvikter

Esterjämvikten

Man kan tillverka väldoftande luktämnen genom att låta alkohol och syra reagera med varandra så att ester och vatten bildas.

alkohol + syra → ester + vatten

Från början finns ingen ester och inget vatten, bara alkohol och syra. Reaktionen sker därför bara åt höger. Men när det väl har bildats en del ester och vatten, så börjar det ske en reaktion åt andra hållet så att alkohol och syra återbildas. Men tillbakareaktionen är långsam i början eftersom det finns så lite ester och vatten som kan reagera.

alkohol + syra ← ester + vatten (långsam i början)

Med tiden bildas det alltmera ester och vatten, vilket gör att tillbakareaktionen blir snabbare. Samtidigt minskar mängden alkohol och vatten, vilket gör att framåtreaktionen blir långsammare. Till slut är tillbakareaktionen lika snabb som framåtreaktionen. Då har dynamisk jämvikt ställt in sig.

alkohol + syra ⇄ ester + vatten

Löslighetsjämvikt

Salter är lösliga i vatten, men bara upp till en viss gräns. När saltlösningen blivit mättad, så är systemet i jämvikt. Exempel på ett salt är natriumklorid, det vill säga vanligt koksalt.

NaCl(s) ⇄ Na+ + Cl

En sak som är speciell i detta fall är att koncentrationen av salt i fast form är konstant, oberoende av hur mycket fast salt vi har. Det innebär att reaktionen i framriktningen alltid är lika snabb.

Däremot varierar koncentrationen av natriumjoner och kloridjoner. I början finns inga natrium- och kloridjoner i lösning. Då sker bara reaktionen i framriktningen.

Men ju mer natrium- och kloridjoner som går i lösning, desto snabbare blir tillbakareaktionen. Till slut faller koksalt ut lika snabbt som det går i lösning. Då har vi fått dynamisk jämvikt.

Jämviktsläget

Massverkans lag

Massverkans lag anger att när ämnen reagerar med varandra, så är reaktionshastigheten proportionell mot koncentrationen av de partiklar som reagerar. Det är en statistisk effekt som kommer av att en kemisk reaktion bara kommer till stånd om de reagerande partiklarna kolliderar. Om koncentrationen av partiklar är hög, så blir det många kollisioner per sekund. Då är det också fler partiklar som reagerar varje sekund – reaktionshastigheten blir hög.

I en jämvikt sker reaktion både i framriktningen (åt höger) och i tillbakariktningen (åt vänster). Jämviktsläget beror på reaktionshastigheten åt höger i jämförelse med den åt vänster. Jämvikt fås när hastigheten åt höger och åt vänster är lika. Det betyder att lika mycket bildas som det som förbrukas. Nettoförändringen blir noll.

Man har så kallad dynamisk jämvikt. Ordet dynamisk anger att reaktionerna hela tiden pågår. Men i och med att inga nettoförändringar sker, så har man jämvikt.

Sannolikheten för kemisk reaktion vid en kollision

Det är emellertid inte varje kollision som leder till kemisk reaktion. Kemisk reaktion innebär att bindningar bryts i den gamla partikeln och nya skapas som ger ett nytt ämne. Men oftast studsar partiklarna bort från varandra utan att reagera. Om partiklarna inte är rätt orienterade i förhållande till varandra vid kollisionen, så sker ingen kemisk reaktion.

Aktiveringsenergin måste övervinnas för att reaktion ska ske

Inte heller sker någon reaktion om kollisionsenergin är för liten. Rörelseenergin i kollisionen måste övervinna den energitröskel det innebär att bryta de gamla bindningarna. Inte förrän dessa är brutna kan nya bildas. Denna energitröskel benämns aktiveringsenergi.

När energinivåerna skiljer, så påverkar det jämviktsläget

Om ämnena på ena sidan i reaktionsformeln är energirikare än ämnena på andra sidan, så är energitröskeln olika stor för reaktionen åt höger respektive åt vänster. (Figur som visar ett sådant exempel ska infogas här.)

När framåt- och bakåtreaktionen sker olika lätt, så påverkar det jämviktsläget. Om till exempel framåtreaktionen är kraftigt exoterm, så är energitröskeln i framriktningen låg och en stor andel av kollisionerna leder till reaktion. Men då blir samtidigt energitröskeln för reaktion i bakåtriktningen hög. Det krävs en hög koncentration av partiklar i högerledet av jämviktsreaktionen för att reaktionshastigheten åt vänster ska bli lika hög som den åt höger. En starkt exoterm jämvikt brukar därför vara starkt förskjuten åt höger.

Jämviktskonstanten är ett mått på jämviktsläget

För att få ett mått på jämviktslägen behöver man få en siffra på hur den aktuella kemiska reaktionen ställer in sig. Värdet hos jämviktskonstanten K återspeglar jämviktsläget. Ju större konstanten är, desto mer förskjuten åt höger är jämvikten. Exempel på en jämvikt som är väldigt starkt förskjuten åt höger är reaktionen mellan vätgas och syrgas då vatten bildas:

2 H2 + O2 ⇄ 2 H2O, K = 3,2·1081 M–1

En jämviktskonstant som är nära noll tyder på en jämvikts som är starkt förskjuten åt vänster. Exempel på en jämvikt som är starkt förskjuten åt vänster är vattnets autoprotolys:

2 H2O ⇄ H+ + OH, K = 1,0·10–14 M2 (lösningsmedlet vatten enhetslöst)

Exempel på en jämvikt som inte är så starkt förskjuten åt någotdera hållet är esterjämvikten:

alkohol + syra ⇄ ester + vatten, K ≈ 4

Litteratur

  1. Bensoesyra, Shenet
    http://www.shenet.se/ravaror/benzoesyra.html (2003-11-29)
  2. Sodium Benzoate, Lumen Foods
    http://www.lumenfds.com/sb.htm (2001-05-09)
  3. How toxic is sodium benzoate?, MadSci Network
    http://www.madsci.org/posts/archives/sep2000/969376641.Ch.r.html (2003-08-25)
  4. Honey Technical Glossary, National Honey Board, Longmont
    http://www.nhb.org/foodtech/tgloss.html (2003-08-25)
  5. Avsnitt 13-1d om heterogena jämvikter i Gunnar Hägg, Allmän och oorganisk kemi, 1984, 8:e upplagan, Almqvist & Wiksell, Uppsala.
  6. Purification by Recrystallization, University of Kentycky, Lexington
    http://www.chem.uky.edu/courses/che115/recryst.html (2003-08-25)
  7. Crystallography and Mineral Crystal Systems, Mike and Darcy Howard
    http://members.aol.com/jmichaelh/part1.html (2003-08-25)
  8. Crystallography, Mineralogy Database by David Barthelmy
    http://web.wt.net/~daba/Mineral/crystall.html (2003-08-25)
  9. The Isometric (Cubic) Crystal System, Indiana University Molecular Structure Center
    http://www.iumsc.indiana.edu/morphology/cubic.html (2003-08-25)
  10. Minerals, Crystals and Their Systems, Charles Lewton-Brain
    http://www.ganoksin.com/borisat/nenam/mineral.htm (2003-08-25)

Fler experiment


aggregationsformer
Avdunstning och temperatur
Badbomber
Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska
Brus-raketen
Den frysande bägaren
Den tillknycklade plåtburken
En märklig planta
Ett glas luft
Exempelfil_Försvinnande bläck (Erik Lövbom)
Fryspunktsnedsättning
Förtenning
Gore-Tex, materialet som andas
Gör ditt eget läppcerat
Gör ett avtryck från papper till stearin
Hockey-visir
Hur fungerar en torrboll?
Hur kan man göra kläder av plast?
Hur mycket vatten finns i maten?
Kemi i en brustablett
Koka vatten i en spruta
Kondomen i flaskan
Kristallodling
Kristallvatten i kopparsulfat
Lödtenn 60
Molnet i flaskan
Myggmedel - hur funkar det?
Osynlig gas
Platta yoghurtburkar
Popcorn
Salta isen
Saltat islyft
Slime
Smältpunkten för legeringen lödtenn
Snöflingeskådning
Studsboll
Syrehalten i luft
Tillverka en parfym och gör doftande skraplotter
Utfällning av aluminium
Utsaltning av alkohol i vatten
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför smäller inte ballongen?
Vattenvulkan
Ägget i flaskan

fysikalisk kemi
Avdunstning och temperatur
Bestäm CMC för diskmedel
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Blandningar av lösningsmedel
Blå himmel och röd solnedgång
Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska
Brus-raketen
Den frysande bägaren
Den tillknycklade plåtburken
Den tunga koldioxiden
Diffusionshastigheten hos ammoniak respektive väteklorid - en jämförelse
Diska med äggula
En märklig planta
Enzymaktivitet i ananas
Enzymkinetik för katalas
Ett glas luft
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Ett målande experiment - att rengöra en målarpensel
Flaskor mun mot mun
Flyter isen i matoljan?
Frigolit i aceton
Fryspunktsnedsättning
Försvinnande bläck
Gasvolym och temperatur
Gelégodis i vatten
Gore-Tex, materialet som andas
Gummi och lösningsmedel
Gummibandets elasticitet
Gör ett avtryck från papper till stearin
Gör kopparslanten skinande ren - med komplexkemi
Hockey-visir
Hur fungerar en torrboll?
Hur mycket vatten finns i maten?
Håller bubblan?
Identifiera plasten
Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck
Klorofyllets röda fluorescens
Koka vatten i en spruta
Kondomen i flaskan
Kristallodling
Kristallvatten i kopparsulfat
Ljuset under glaset
Lödtenn 60
Löslighet och pH - En extraktion
Maizena gör motstånd
Majonnäs - en emulsion
Maskrosen som krullar sig
Matoljans viskositet och omättade fettsyror
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
Molnet i flaskan
Målarfärgens vattengenomsläpplighet
Mät CMC med hjälp av droppstorleken
När 1 plus 1 inte är 2
När flyter potatisen?
Olja som lösningsmedel
Osmos i ett ägg
Osmos i potatis
Osynlig gas
pH i kokt mineralvatten
Platta yoghurtburkar
Salta isen
Saltat islyft
Se genom papper
Smältpunkten för legeringen lödtenn
Snöflingeskådning
Stärkelse och vatten - fast eller flytande?
Såpbubblor
Tillverka din egen glidvalla
Tillverka en ytspänningsvåg
Trolleri med vätskor
Undersök en- och flervärda alkoholer
Utfällning av aluminium
Utsaltning av alkohol i vatten
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför smäller inte ballongen?
Vattenrening
Vattenvulkan
Visa ytspänning med kanel
Vispa grädde
Värmeutvidgning
Åka hiss
Ägget i flaskan
Älskling, jag krympte ballongen

jämvikt
Anden i flaskan
Att döda bakterier - kan Klorin & Javex va´ nå´t?
Avdunstning och temperatur
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Brus-raketen
Den frysande bägaren
Den omöjliga tvålen - den är preparerad!
Flaskor mun mot mun
Framställ väldoftande luktämnen
Fryspunktsnedsättning
Färgämnen i M&M
Försvinnande bläck
Gasvolym och temperatur
Gummi och lösningsmedel
Gör kopparslanten skinande ren - med komplexkemi
Hockey-visir
Hur fungerar en torrboll?
Hur smakar salmiak?
Innehåller koksaltet jod?
Kemi i en brustablett
Kemi i en plastpåse
Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck
Koka vatten i en spruta
Kondomen i flaskan
Kristallodling
Kristallvatten i kopparsulfat
Luftfuktighet och rostbildning
Löslighet och pH - En extraktion
Maskrosen som krullar sig
Massverkans lag och trijodidjämvikten
Molnet i flaskan
När flyter potatisen?
Osmos i potatis
pH i kokt mineralvatten
pH-förändringar vid fotosyntes
Principen för dynamisk jämvikt
Reaktionshastighet med permanganat
Saltat islyft
Superabsorbenter i blöjor
Utfällning av aluminium
Utsaltning av alkohol i vatten
Varför äter vi Samarin?
Åka hiss
Ägget i flaskan
Älskling, jag krympte ballongen

syror och baser
Att döda bakterier - kan Klorin & Javex va´ nå´t?
Badbomber
Brus-raketen
Den tunga koldioxiden
En märklig planta
Flaskor mun mot mun
Försvinnande bläck
Göra lim av kasein
Höna med gummiben?
Indikatorpärlor
Kemi i en plastpåse
Löslighet och pH - En extraktion
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
Modellmassa av mjölk
Osmos i ett ägg
Pelargonens färg
pH i kokt mineralvatten
pH-förändringar vid fotosyntes
Regnbågens färger med Rödkåls-indikator
Saltkristaller av en aluminiumburk
Surt regn
Syror och baser i konsumentprodukter
Tag bort rostfläcken med det ämne som gör rabarber sura
Utfällning av aluminium
Utsaltning av alkohol i vatten
Varför svider det i ögonen när man skalar lök?
Varför äter vi Samarin?
Växtfärga med rödbetor enligt receptet från Västerbotten
Älskling, jag krympte ballongen