Värmeutvidgning

Tillhör kategori: fysikalisk kemi

Författare: Ellinor Löfbom

Introduktion Riktlinjer Säkerhet Materiel Förarbete Utförande Förklaring Kemisk bakgrund Fördjupning Litteratur Fler experiment

Brandfarligt 

Tid för förberedelse: 10 minuter

Tid för genomförande: 10 minuter

Antal tillfällen: 1

Säkerhetsfaktor: Utföres med normal varsamhet

Svårighetsgrad: Kräver viss labvana

Introduktion

Denna laboration har till uppgift att på ett enkelt sätt visa att ämnen utvidgar sig vid värme.

Riktlinjer

Försöket utförs som elevförsök gärna i grupp så att man kan diskutera resultatet.

Säkerhet

Momentet med tänt ljus kan kräva viss försiktighet. Ta bort allt lättantänligt material i närheten av ljuset. I övrigt inga säkerhetsförberedelser.

Eventuella rester kan kastas med soporna om elden är väl släckt.

Materiel

Förarbete

Inget förarbete.

Utförande

Experimentuppställning
Foto: © Svante Åberg
  1. Placera de båda glasflaskorna med 10-15 cm avstånd.
  2. Sätt knappnålen på mitten av visaren i papper.
  3. Placera knappnålen över öppningen på flaska nr 1.
  4. Tryck in strumpstickan i korken och tryck ner korken i flaska nr 2.
  5. Rikta korken så att strumpstickan vilar på knappnålen i flaska nr 1.
  6. Placera ljuset mellan flaskorna, under strumpstickan.
  7. Tänd ljuset och iaktta vad som händer.

Variation som öppen lab

Kommentar för läraren: Låt eleverna få materialet till laborationen utan utförlig instruktion och låt dem själva konstruera en mätare för utvidgningen. Eleverna bör givetvis få tillgång till mer material än som angivits ovan eftersom de har andra ideér om hur man kan bygga en sådan här mätare. Låt eleverna undersöka om olika metaller utvidgar sig olika mycket under en viss tid. De kan använda stavar av ex. järn, aluminium och koppar. Eleverna kan t.ex tillverka en graderad skala att sätta bakom visaren så att de får ett mått på visarens utslag att jämföra de olika metallerna med.

Förklaring

När strumpstickan blir varm så börjar molekylerna i den att röra sig snabbare och behöver mer utrymme. Detta gör att strumpstickan utvidgar sig. Strumpstickan kommer då att rulla på knappnålen och man får ett utslag på visaren som vrider sig uppåt. När man släcker ljuset kommer strumpstickan att svalna och visare går ner igen.

Visaren vid start
Visaren vid start.
Visaren rör på sig
Visaren rör på sig.

Kemisk bakgrund

Vy för utskrift av kemisk bakgrund och fördjupning

Värmeutvidgning

Molekyler i ett fast ämne ligger i ett bestämt mönster. Deras enda rörelser är vibrationer runt vad man kallar ett jämviktsläge. Dessa vibrationer kallas värmerörelser. Då molekylerna i ett fast ämne blir rörligare vid en temperaturhöjning, ökar deras vibrationer i omfattning. Då vibrationerna ökar kommer även avståndet mellan varje molekyls centrum att öka. Denna expansion (ökning av molekylseparationen) uppträder genom hela föremålet medan det blir varmare. Föremålet utvidgas i alla riktningar, en s k linjär expansion. Expansionens storlek står i förhållande till temperaturhöjningen. Alla ämnen har en utvidgning som är proportionell mot temperaturökningen inom ett visst temperaturintervall [anges per grad Celsius (°C) eller Kelvin (K)].

Den linjära expansionen ("längs en linje") hos ett föremål erhålls med formeln:

där

För de flesta metaller varierar den linjära expansionen mellan 1·10-5 K-1 och 3·10-5 K-1. Ytan hos en kropp ökar med ungefär dubbla denna mängd per grad och volymen med omkring tre gånger.

Vad har man för mått på värmeutvidgning?

Måttet på värmeutvidgningen brukar anges per längdenhet för fasta material men per volymsenhet för vätskor och gaser. Det beror på att fasta kroppars längd är lätt att mäta, men arean eller volymen kan vara mycket svår att ange om kroppen har en komplicerad form. Vätskor och gaser har inte någon bestämd form, men däremot en bestämd volym (vid givet tryck). Därför måste man ange utvidgningen per volymsenhet för dem.

Avkylning

När ett föremål svalnar är förloppet det omvända jämfört med uppvärmning. Genom hela föremålet kommer molekylerna närmare varandra och föremålet drar ihop sig till exakt samma mått som innan värmeutvidgningen. När ett föremål svalnar förlorar den värmeenergi till sin närmaste omgivning. Detta fortsätter vanligen tills föremålet nått samma temperatur som omgivningen.

Effekter av värmeutvidgningen

I stora konstruktioner kan expansion och sammandragningar vara mycket märkbara tex då en brokonstruktion av metall utvidgar sig en varm sommardag. Överljudsplan vid topphastighet kan utvidga sig flera centimeter på längden beroende på uppvärmning genom friktion mot luften. Konstruktioner som är utsatta för sådana effekter måste givetvis konstrueras så att förändringarna kan ske utan haverier.

Termostater

Expansionseffekten kan även användas i positiva sammanhang. I termostater använder man bimetallbläck. Dessa består av två sammansvetsade metaller i remsor som har olika utvidgningskoefficient t.ex järn och mässing. När temperaturen ökar eller minskar, förändras de två metallerna i olika grad, vilket gör att metallremsan böjs eller rätas ut och slår till eller från på en kontakt så att strömmen antingen kommer fram eller bryts.

När isen fryser


Isen har en ordnad struktur med mycket mellanrum.

I flytande vatten kan molekylerna komma närmare varandra.
Varför spricker vattenledningarna när det fryser? Vattenledningarna spricker p.g.a. att fruset vatten är större än vatten i flytande form. Om det står vatten i ledningen när det fryser kommer vattnet att utvidga sig och tar således mer plats vilket i sin tur leder till att ledningarna spricker.

Varför blir isen större när det blir kallt? Det är ju tvärtemot hur andra ämnen reagerar på kyla. Det beror på att is har en ordnad kristallstruktur där det är mycket tomrum mellan molekylerna. Isen tar därför mycket plats. I vatten däremot orienterar sig molekylerna fritt och kan då komma närmare varandra.

Varför knäpper det i väggarna?

Varför knäpper det i väggarna när man värmer upp ett kallt hus? De knäppningar i väggen man hör när ett kallt hus värms upp beror på den utvidgning träet gör till följd av värmen. Alla ämnen utvidgar sig ju i värme som vi konstaterat ovan. Men olika material utvidgar sig olika mycket och dessutom är temperturökningen inte lika snabb i hela huset. Värmeutvidgningen är också olika stora i fiberriktningen och vinklerätt mot fiberriktningen i trä. Därför rör sig delarna i huset lite i förhållande till varandra och när det "släpper" hör man en knäppning.

Hur fungerar en termometer?

Termometern innehåller ett ämne som utvidgar sig proportionellt mot värmen och ger därför ett samband mellan den omgivande temperaturen och den gradering den är uppmätt i.

Fördjupning

Litteratur

  1. Yngve Lindberg, Helen Pilström, Ebba Wahlström, Kemi för gymnasieskolan, 1989, 2:a upplagan, Natur och Kultur, Stockholm.
  2. Kurt Nyberg, Kemin i sitt sammanhang, 1981, Ingenjörsförlaget AB, Stockholm.
  3. Hermann Krekeler, Marlies Rieper-Bastian, Spännande experiment, 1992, Berghs Förlag, Hässleholm.
  4. Lasse Levemark, Klas Fresk, Tom Tits trick, 1989, Alfabeta Bokförlag, Stockholm.
  5. Brenda Walpole, Kul att kunna om luft, 1988, Tecnografiska Institutet AB, Solna.
  6. Gunilla Jakobsson, Mats Persson, NO till vardags, 1996, Digital Printing AB, Löddeköping.
  7. IPC Stora bok om vetenskap, 1980, IPC International Publishing Company, Örebro.
  8. Neil Ardley, Robert Matthews, Fysiken-materia och energi, 1988, Bonnier Fakta Bokförlag AB, Stockholm.
  9. About Temperature, Project Skymath, University Corporation for Atmospheric Research
    http://www.unidata.ucar.edu/staff/blynds/tmp.html (2003-06-19)
  10. Lab D: Linear Expansion Coefficient, New Jersey Institute of Technology
    http://physics.njit.edu/classes/physlab/laboratory231/labD/labD.html (2003-06-19)

Fler experiment


fysikalisk kemi
Avdunstning och temperatur
Bestäm CMC för diskmedel
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Blandningar av lösningsmedel
Blå himmel och röd solnedgång
Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska
Brus-raketen
Den frysande bägaren
Den tillknycklade plåtburken
Den tunga koldioxiden
Diffusionshastigheten hos ammoniak respektive väteklorid - en jämförelse
Diska med äggula
En märklig planta
Enzymaktivitet i ananas
Enzymkinetik för katalas
Ett glas luft
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Ett målande experiment - att rengöra en målarpensel
Flaskor mun mot mun
Flyter isen i matoljan?
Frigolit i aceton
Fryspunktsnedsättning
Försvinnande bläck
Gasvolym och temperatur
Gelégodis i vatten
Gore-Tex, materialet som andas
Gummi och lösningsmedel
Gummibandets elasticitet
Gör ett avtryck från papper till stearin
Gör kopparslanten skinande ren - med komplexkemi
Hockey-visir
Hur fungerar en torrboll?
Hur mycket vatten finns i maten?
Håller bubblan?
Identifiera plasten
Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck
Kemiskt snöfall
Klorofyllets röda fluorescens
Koka vatten i en spruta
Kondomen i flaskan
Kristallodling
Kristallvatten i kopparsulfat
Ljuset under glaset
Lödtenn 60
Löslighet och pH - En extraktion
Maizena gör motstånd
Majonnäs - en emulsion
Maskrosen som krullar sig
Matoljans viskositet och omättade fettsyror
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
Molnet i flaskan
Målarfärgens vattengenomsläpplighet
Mät CMC med hjälp av droppstorleken
När 1 plus 1 inte är 2
När flyter potatisen?
Olja som lösningsmedel
Osmos i ett ägg
Osmos i potatis
Osynlig gas
pH i kokt mineralvatten
Platta yoghurtburkar
Salta isen
Saltat islyft
Se genom papper
Smältpunkten för legeringen lödtenn
Snöflingeskådning
Stärkelse och vatten - fast eller flytande?
Såpbubblor
Tillverka din egen glidvalla
Tillverka en ytspänningsvåg
Trolleri med vätskor
Undersök en- och flervärda alkoholer
Utfällning av aluminium
Utsaltning av alkohol i vatten
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför smäller inte ballongen?
Vattenrening
Vattenvulkan
Visa ytspänning med kanel
Vispa grädde
Åka hiss
Ägget i flaskan
Älskling, jag krympte ballongen