Myggmedel - hur funkar det?

Tillhör kategori: aggregationsformer, vardagens kemi

Författare: Susanne Rostmark

Introduktion Riktlinjer Säkerhet Materiel Förarbete Utförande Förklaring Kemisk bakgrund Fördjupning Litteratur Fler experiment

Irriterande 

Tid för förberedelse: 10 minuter

Tid för genomförande: 30 minuter

Antal tillfällen: 1

Säkerhetsfaktor: Utföres med normal varsamhet

Svårighetsgrad: Busenkelt

Introduktion

Alla har vi väl någon gång svurit åt alla mygg. I det här exprimentet får du tillfälle att testa myggmedel och några andra knep som håller myggen borta.

Riktlinjer

Försöket utförs som ett elevförsök lämpligen under en lägerskolevistelse eller som en lov uppgift. Tillgången på mygg bör vara god och det skall helst inte blåsa så mycket.

Säkerhet

Myggmedel skall hållas borta från ögon och mun. En del personer kan vara väldigt känsliga för myggbett och bör inte agera myggbete.

Var noga med att inte elda om det är torrt i markerna med brandrisk. Speciellt stor är risken i blåsigt väder. Elda inte heller på underlag av torv. Elden kan söka sig ner i torven och pyra omärkligt i flera dagar innan den så småningom flammar upp.

Materiel

Förarbete

Ordna tvättmöjligheter, varmt och kallt vatten. Gör upp en eld.

Utförande

Exprimenten utförs i grupper om tre. En är myggbete, en tar tid och en antecknar. Försök jobba på ett ställe där det är lä.

  1. Personen som skall agera myggbete börjar med att tvätta händerna noga.
  2. Doppa sedan en hand i kallt och en hand i varmt vatten.
  3. Iaktta händerna under minst en minut. Längre om det är ont om mygg, räkna efter hur många mygg som sätter sig på respektive hand.
  4. Smörj sedan in den ena handen med myggmedel och iakttag resultatet.
  5. Fortsätt med parfym, tjära osv…… tvätta händerna mellan varje omgång. Byt helst testperson.
  6. Avsluta med att sätta er i röken från elden.

Variation

Man kan utföra exprimentet inomhus också men då behövs ett akvarium med en plexiglasskiva med hål för händerna. Samla in rikligt med mygg larver och kläck dem i akvariet. Utför sedan exprimentet.

Förklaring

Myggan hittar sitt byte genom att först aktiveras, det sker av lukten av exempelvis koldioxid eller mjölksyra eller synintrycket av rörelse. När myggan aktiverats börjar den cirkla omkring i jakten på varma och fuktiga luftströmmar. "Fuktsinnet" sitter i små porer i antennerna. Värmen och fukten från ett byte leder myggan rätt.

Ett myggrepellerande medel täpper till myggans porer som registrerar fukt och gör att myggan missar sitt mål. Myggrepellerande medel kan också störa myggans möjligheter att registrera koldioxid och andra lukter. Det verkar som att ovala och runda molekyler är de effektivare repellanter än platta. I de flesta myggmedlen som finns på marknaden är DEET (N,N-dietyl-m-toluamid) den aktiva substansen.

Kemisk bakgrund

Vy för utskrift av kemisk bakgrund och fördjupning

Om mygg

Det finns 2 700 olika myggarter i världen [3]. Av de 2 700 återfinns flera hundra i Sverige. Det är dock bara ett 40-tal som sticks. Den vanligaste myggarten är stickmyggan, Culex pipiens [2]. Hos myggorna är det bara honan som suger blod. Hon behöver blod för att få tillräckligt med näring för att kunna lägga ägg. Mygghanar lever av nektar [1, 2, 3].

Mygghonan lägger sina ägg i stillastående vatten, äggen kläcks till larver inom 48 timmar. Larverna lever i vatten i ett par veckor innan de förpuppas och utvecklats till vuxna myggor. Livscykelns hastighet varierar mellan arter och påverkas av temperaturen. Vid varmare väder går det snabbare [2,3].

Myggans livscykel

Hur myggan hittar sitt byte (dig)

Myggan har ett utmärkt luktsinne och kan lukta sig till ett byte på 25-30 m. Lukterna den reagerar på är bl. a. koldioxid i din utandnings luft och mjölksyra som bildas vid metabolismen. Våra kroppar utsöndrar dessutom ytterligare 300 luktande ämnen, mängden sådana varierar och det är det som gör att mygg verkar gilla vissa människor bättre än andra. Myggan använder dessutom sin syn för att hitta byten; den uppfattar rörelse. Förutom detta reagerar den på infrarött ljus; värme och fukt [2, 3, 5].

En mygga kan flyga upp till 1 km per timme, och man har sett myggor som gjort långflygningar på över 7 kilometer. Myggans ibland irriterande ljud kommer från dess vingslag, honor och hannar flyger med olika frekvens och därför skiljer sig ljudet åt. Mängden en blod en mygga suger är ca 5 mikroliter. En vanlig stickmygga väger 2 till 2,5 milligram och är ca 7 millimeter lång [3].

För att tömma en människa på blod (4 liter) krävs alltså 800 000 myggor. Det motsvarar en vikt av 2 kg mygg.

Varför kliar myggbett?

Myggans sticksnabel är ett raffinerat verktyg , den består av en sugsnabel som skyddas av en snabelskida. Längst ut på snabelskidan sitter vassa borst. När en mygga sticker dig skär hullingarna upp ett hål i skinnet och sugsnabeln skjuts in, innan myggan börjar suga blod sprutar den in lite saliv i dig, salivet gör att blodet inte stelnar så fort. Det är ämnen i myggsalivet som gör att myggbett kliar [3]. I tropiska länder är det inte bara otrevligt med myggbett det kan vara farligt också. Myggarten anopheline kan sprida sjukdomen malaria. Dengue-feber ("break-bone fever") är en annan myggspriden sjukdom [4].

Hur skyddar man sig mot mygg?

Förebyggande; Man kan försöka förhindra att det kläcks mygg i närheten av ditt hem. Det gör man genom att förhindra att låta stillastående vatten samlas. Källor till stillastående vatten kan vara sankmarker, regntunnor, avloppsbrunnar och dylikt.

Vuxna myggor tycker om att vila i ogräs och snår. Genom att klippa din gräsmatta och hålla undan ogräs gör du det otrivsammare för myggorna.

Det finns diverse maskiner som sägs repellera eller attrahera mygg. Bland annat finns maskiner som sänder ut ljud av samma frekvens som han myggor, det sägs att honmyggor då håller sig undan [4].

Strukturformel för DEET Det vanligaste skyddet mot myggattacker är myggmedel som stryks på huden. Dessa medel dödar inte mygg men de har en avskräckande effekt. De senaste 40 åren har DEET (N,N-dietyl-m-toluamid) varit den vanligaste aktiva substansen i myggmedel.

Eftersom DEET är ett bioaccumulerbart gift görs många försök med att hitta miljövänligare alternativ, örten Citronella har t. ex. visat sig fungera repellerande, den aktiva substansen är geraniol (2-trans-3,7-dimetyl-2,6-oktadien-1-ol) [4,5]. Geraniol finns också i pelargonior.

Strukturformel för geraniol

Hur fungerar myggmedel?

Myggmedel fungerar på två sätt de blockerar myggornas känslighet för koldioxid och de blockerar myggans "fuktsinne".

Det är lätt att tro att det är lukten från myggmedlet som skrämmer bort myggorna, så är dock inte fallet: gaserna som ett myggmedel sprider fungerar istället störande på myggornas målsökningssystem. Som tidigare nämts reagerar myggor på synintryck, lukter, värme och fukt. Synen av rörelse och lukten av koldioxid får en mygga att bli orolig och börja irra omkring i jakt på ett byte. Det som fungerar som målsökning är dock värme och fukt. Om en mygga som irrar omkring stöter på en varm och fuktig luftström börjar den flyga rakt fram, så fort värmen och fuktigheten avtar ändrar den kurs. Efter många avvikelser och cirklanden når myggan fram till sitt byte och kan slå sig ned och njuta av festmåltiden.

Myggrepellerande medel har den effekten att de förmår myggan att vika av just som den nått sitt byte. Det tycks ske genom att myggans fuktkänsliga styrmekanism blockeras. En mygga "känner" graden av luftfuktighet med hjälp av speciella nervorgan som är placerade i fina porer på antennerna. När luftfuktigheten ökar, ökar impulsfrekvensen, en minskning ger svagare frekvens. De myggrepellerande medlets molekyler är tydligen just så stora att det täpper till porerna i känselhåren, impulsfrekvensen minskar då och myggan tror att den kommit ut den fuktiga luftströmmen. Effekten blir att myggan istället för att slå sig ned irrar vidare på jakt efter ett byte.

Efter försök med tiotusentals olika ämnen har man dragit slutsatsen att runda och ovala molekyler verkar vara effektivare än platta, antagligen bildar de tätare proppar i känselporerna. Eftersom den kemiska sammansättningen i porer och känselhår varierar mellan olika arter fungerar inte ett myggmedel utprovat för en art på en annan [7]. Av personlig erfarenhet vet jag att våra skandinaviska myggmedel inte biter på nordamerikanska mygg.

Finns det någon nytta med mygg?

Finns det någon nytta med de små irriterande blodsugarna eller är det bara att utrota allihop? Ja, några som skulle lida hårt om myggen försvann är många av våra fågelarter. Vi skulle kanske inte längre kunna få se sädesärlor, svalor och flugsnappare komma hit om våren. Bara för att nämna något.

Fördjupning

Litteratur

  1. Gunnar Hägg, Allmän och oorganisk kemi, 1984, 8:e upplagan, Almqvist & Wiksell, Uppsala.
  2. Vårtecken: Mygg, Naturskolan, Rundgång Media Halmstad och PCMedia Webtec Skåne
    http://www.utbildning.halmstad.se/naturskolan/vartecken/mygga.htm (2003-01-03)
  3. Myggor, Ulf Svedberg
    http://www.barnenspolarbibliotek.com/djurnatur/myggor.htm (2003-01-03)
  4. Mosquitoes, Mosquito Genomics
    http://klab.agsci.colostate.edu/ (2003-01-03)
  5. Mosquito Repellers, Nature's Safeway
    http://www.naturessafeway.com/mosquito.htm (2003-01-03)
  6. Malaria, University of Leicester
    http://www-micro.msb.le.ac.uk/224/Malaria.html (2003-01-03)
  7. Reregistration of the Insect Repellent DEET, EPA
    http://www.epa.gov/pesticides/citizens/deet.htm (2003-01-03)
  8. Walborg Thorsell - Världens bästa insektsmedel, Per-Erik Persson
    http://www.uppfinnaren.com/nr6_00/walle.htm (2003-01-03)
  9. Stig Andersson, Artur Sonesson och Nils-Göran Vannerberg, Kemin i samhället, 1989, Almquist & Wiksell, Uppsala.
  10. William C. Vergara, Kemin i samhället, 1983, Vetenskap till vardags, Tidens förlag, Stockholm.
  11. Malariaparasiter spränger blodkroppar, Linné online
    http://www.linnaeus.uu.se/online/lvd/4_3.htm (2003-01-03)
  12. Information om hälsovård under fältkursen, Österlens folkhögskola
    http://www.osterlen.fhsk.se/ulinje/halsovard.htm (2003-01-03)
  13. Dengue Fever, Centers for Disease Control and Prevention, United States Department of Health and Human Services
    http://www.cdc.gov/travel/dengfvr.htm (2003-01-03)
  14. Dengue Fever, Alan Spira, Armchair World
    http://www.armchair.com/info/spira7.html (2003-01-03)

Fler experiment


aggregationsformer
Avdunstning och temperatur
Badbomber
Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska
Brus-raketen
Den frysande bägaren
Den tillknycklade plåtburken
En märklig planta
Ett glas luft
Exempelfil_Försvinnande bläck (Erik Lövbom)
Fryspunktsnedsättning
Förtenning
Gore-Tex, materialet som andas
Gör ditt eget läppcerat
Gör ett avtryck från papper till stearin
Hockey-visir
Hur fungerar en torrboll?
Hur kan man göra kläder av plast?
Hur mycket vatten finns i maten?
Kemi i en brustablett
Kemiskt snöfall
Koka vatten i en spruta
Kondomen i flaskan
Kristallodling
Kristallvatten i kopparsulfat
Lödtenn 60
Molnet i flaskan
Osynlig gas
Platta yoghurtburkar
Popcorn
Salta isen
Saltat islyft
Slime
Smältpunkten för legeringen lödtenn
Snöflingeskådning
Studsboll
Syrehalten i luft
Tillverka en parfym och gör doftande skraplotter
Utfällning av aluminium
Utsaltning av alkohol i vatten
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför smäller inte ballongen?
Vattenvulkan
Ägget i flaskan

vardagens kemi
Att döda bakterier - kan Klorin & Javex va´ nå´t?
Bestäm CMC för diskmedel
Blev disken ren?
Coca-Cola vs Coca-Cola light
Den bästa bulldegen
Den omöjliga tvålen - den är preparerad!
Diska med äggula
Eld - varför brinner det?
Eldprovet
Enzymaktivitet i ananas
Enzymer i Tvättmedel
Ett gammalt tvättmedel, del 1: Salt ur björkaska
Ett gammalt tvättmedel, del 2: Tvål ur saltet
Ett målande experiment - att rengöra en målarpensel
Falu rödfärgspigment ur järnvitriol
Framställ en detergent
Framställ låglaktosmjölk
Fruktköttet får solbränna
Färga ullgarn med svampar
Färgämnen i M&M
Gore-Tex, materialet som andas
Gör din egen limfärg
Gör din egen tandkräm
Gör ditt eget läppcerat
Gör hårt vatten mjukt
Göra lim av kasein
Hockey-visir
Hur fungerar en torrboll?
Hur gör man kakan porös?
Hur moget är äpplet?
Hur smakar salmiak?
Håller bubblan?
Karbidlampan
Kemi i en brustablett
Kemisk vattenrening
Majonnäs - en emulsion
Maskrosen som krullar sig
Modellmassa av mjölk
Målarfärgens vattengenomsläpplighet
När flyter potatisen?
Olja som lösningsmedel
Optiska Vitmedel
Osmos i ett ägg
Osynlig gas
Pektin och marmeladkokning
Pelargonens färg
Permanenta håret
Pulversläckare
Rengöra silver
Rostbildning och rostskydd
Skär sig majonnäsen?
Smältpunkten för legeringen lödtenn
Snöflingeskådning
Superabsorbenter i blöjor
Surt regn
Syror och baser i konsumentprodukter
Såpbubblor
Tillverka din egen deodorant
Tillverka din egen glidvalla
Tillverka din egen tvål, del 1: Själva tvålen
Tillverka din egen tvål, del 2: Parfymera och färga tvålen
Tillverka ditt eget läppstift
Tillverka Falu rödfärg enligt gammalt recept
Tillverka papperslim
Tillverka rengöringskräm
Tvätta i hårt vatten
Utfällning av aluminium
Utvinna järn ur järnberikade flingor
Vad händer då något brinner?
Vad händer när degen jäser?
Vad innehåller mjölk?
Vad är det i saltet som smakar salt?
Vad är skillnaden mellan maskin- och handdiskmedel?
Varför färgas textiler olika?
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför mörknar en banans skal?
Varför rostar järn och hur kan man förhindra det?
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför svider det i ögonen när man skalar lök?
Varför äter vi Samarin?
Vattenrening
Visa ytspänning med kanel
Vispa grädde
Växtfärga med rödbetor enligt receptet från Västerbotten
Ägget i flaskan
Ärg på en kopparslant
Äta frusen potatis