Tillverka ditt eget läppstift

Tillhör kategori: vardagens kemi

Författare: Linda Larsson,Boel Öhlund

Introduktion Riktlinjer Säkerhet Materiel Förarbete Utförande Förklaring Kemisk bakgrund Fördjupning Litteratur Fler experiment

Brandfarligt Använd skyddsglasögon 

Tid för förberedelse: Försumbart

Tid för genomförande: 30 minuter

Antal tillfällen: 1

Säkerhetsfaktor: Utföres med normal varsamhet

Svårighetsgrad: Kräver viss labvana

Introduktion

Du får tillverka ditt eget läppstift.

Experimentet är lätt att genomföra och kemikalierna är ofarliga, samt lätta att få tag på.

Riktlinjer

Experimentet utförs lämpligen som elevförsök.

Man kan tillverka läppstiftet bara för skojs skull, men experimentet är också lämpligt när man läser om smältpunkter.

Säkerhet

Försöket är ofarligt, men man bör inte äta kemikalierna.

Eventuellt överblivna kemikalier kan man kasta i soporna.

Materiel

Förarbete

Inget särskilt förarbete förutom framplockning och att se till att våg och kokplatta fungerar.

Utförande

  1. Koka upp vatten i kastull.
  2. Medan du väntar på att vattnet ska koka, väger du upp kemikalierna (se materiallistan).
  3. Lägg paraffin och bivax i djuptallriken, vilken placeras på kastrullen. Smält samman under omrörning.
  4. Tillsätt vaselin och kakaosmör (eller kokosfett) och rör till en jämn smet.
  5. Tillsätt lämplig mängd färgämne under omrörning. Tänk på att du ska ha det på läpparna!
  6. Lyft av kastrullen från plattan.
  7. Häll i formarna. Jobba snabbt, eftersom det stelnar fort!
  8. Låt stå tills det stelnat ordentligt.

OBS! Torka av all läppstift från tallrik och sked med hushållspapper innan diskning i vatten, annars blir det mycket svårt att få rent.

Om läppstiftet blir för hårt kan man modifiera receptet så här. Minska på paraffinet med 5 g och öka vaselinet med motsvarande mängd. Tillsätt dessutom 20-25 ml mandelolja.

Förklaring

Genom att blanda ämnen med olika smältpunkt, får man ett läppstift med lämplig stadga, glans och hårdhet.

Kemisk bakgrund

Vy för utskrift av kemisk bakgrund och fördjupning

Färgad kosmetika kallas för smink. Läppstift är ett sminkstift, som består av en infärgad fetthaltig basmassa, där oljor av olika tjocklek, mestadels vegetabiliska, mjuka fetter, som t ex vaselin och kokosfett och hårda vaxer bildar ett kristallgitter för bästa avstrykning och känsla på läppen.

Historik

Beträffande färgämnen kan man se en tendens till återgång av naturliga färgämnen. Under 1940- och 1950-talen var läppstiften "kyssäkta" eftersom det innehöll färgämnet eosin som reagerade med melaninpigmenten i läpphuden. I mitten av 1960 förbjöds dessa färgämnen. Under början av 1800 - talet uppstod ett spirande intresse för hygien och hygienprodukter i västvärlden. Krämer, rakvatten, luktsalter, hårvatten, tandpulver och rosenvatten trängdes med tvålarna, papiljotterna och tandborstarna på toalettborden hos det högre borgerskapet. Puder och rouge tilläts endast när sjukdom eller sorg hade tärt på utseendet. Det dröjde ända till 1911 innan puderdosan, med fast puder och spegel introducerades på marknaden. Läppstiftet i metallhylsa kom ett par år senare.

Läppstiftets egenskaper och innehåll

Ett läppstift ska vara enkelt att sätta på, med ett lätt tryck ska det bilda en mjuk, skyddande och vårdande film av fett på läpparna. Men samtidigt får det inte vara kladdigt och smetas ut. Läppstiftet bör också vara så pass hårt att det kan vara i fast form i sin behållare. Målet med ett dekorativt läppstift är att färgen ska sitta ordentligt samtidigt som man vill att det ska vara lätt att applicera. Tyvärr är det svårt att förena båda dessa krav. Ett läppstift ska även vara mekaniskt stabilt, temperatur motstående, ha en neutral smak och får inte "svettas".

Huvudingredienserna i ett läppstift är oljor och vaxer, vilka hjälper till att hålla läpparna mjuka och lena. Oljan står för halva läppstiftets vikt och hjälper bla till att lösa färgämnena. Paraffin är också en viktig del i läppstift, pga att det kan binda olja. Tillsammans med vaxer med hög smältpunkt utgör det grundstommen i traditionella läppstift. Resterande ingredienser, färger, parfymer och liknande står för en väldigt liten del av läppstiftets vikt.

Paraffin: Smältpunkt 45-70 °C.
Halvfast till hård massa som utvinns ur råolja och framställs i olika kvalitéer. Ju mindre olja kvar i paraffinet, desto vitare och hårdare. Det helraffinerade paraffinet är vitt och används ibland annat kosmetika. Finns att köpa på apotek och matvaruaffär.

Bivax (E901): Ett naturligt vax som framställs ur bivaxkakor (vitt bivax är blekt och renat). Består främst av cerylestern till myristinsyran, C13H27COOC26H53 (ur myristinsyra och cerylalkohol). Bivax köper du lämpligtvis av en biodlare, men det finns även på t ex apoteket (dyrt!).

Kakaosmör: Smältpunkt 32-36 °C.
Svagt gulfärgat vegetabiliskt fett från kakaobönan. Det är mycket hållbart och används i vissa medicinska och kosmetiska preparat. Dominerande fettsyror i kakaosmör är palmitinsyra, stearinsyra och oljesyra. Kan beställas via nätet av Crearome.

Palmitinsyra
Palmitinsyra
Oljesyra
Oljesyra
Stearinsyra
Stearinsyra

Kokosfett: Smältpunkt 25 °C.
Hög halt av mättade fettsyror. Används till margarin- choklad- och tvåltillverkning.

Vaselin: Smältpunkt 38-56 °C.
Halvfast, ej vattenlöslig, gulvit massa. Framställs ur petroleum och är en blandning av mättade kolväten. Köpes på apotek.

Röd järnoxid (hematit, Fe2O3): Används som färgämne. Järnoxider tas upp i liten utsträckning i kroppen och anses därför ej vara hälsovådliga. Köpes på färghandel.

Fördjupning

Litteratur

  1. Andersson et al, Kemin i samhället, 1989, Esselte Studium, Uppsala.
  2. Bra Böckers Lexikon, band 18 (1988), 25 (1990).
  3. Nationalencyklopedin, band 10, 11, 12 (1993), 14 (1994), 18 (1995), 19 (1996), Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs.
  4. Snyder, C.H., The extraordinary chemistry of ordinary things, Second Edition, 1995, John Wiley & Sons.
  5. Zinck, Tillsatser i mat, 1986, ICA bokförlag.
  6. Läppstift, Shenet
    http://www.shenet.se/recept/lappstift.html (2003-11-29)
  7. Paraffin, Shenet
    http://www.shenet.se/ravaror/paraffin.html (2003-11-29)
  8. Bivax, Shenet
    http://www.shenet.se/ravaror/bivax.html (2003-11-29)
  9. Kakaosmör, Shenet
    http://www.shenet.se/ravaror/kakaosmor.html (2003-11-29)
  10. Vaselin, Shenet
    http://www.shenet.se/ravaror/vaselin.html (2003-11-29)
  11. Crearome recept, råvaror, mm., Crearome AB
    http://www.crearome.se/ (2003-05-22)
  12. Lip Gloss, Lip Balm and Lipstick Recipes, Rachel's Supply
    http://pub169.ezboard.com/frachelscosmeticrecipesfrm2.showMessage?topicID=10.topic (2003-05-22)
  13. Recipes, Somerset Cosmetic Company
    http://www.makingcosmetics.com/index1.html (2007-09-25)

Fler experiment


vardagens kemi
Att döda bakterier - kan Klorin & Javex va´ nå´t?
Bestäm CMC för diskmedel
Blev disken ren?
Coca-Cola vs Coca-Cola light
Den bästa bulldegen
Den omöjliga tvålen - den är preparerad!
Diska med äggula
Eld - varför brinner det?
Eldprovet
Enzymaktivitet i ananas
Enzymer i Tvättmedel
Ett gammalt tvättmedel, del 1: Salt ur björkaska
Ett gammalt tvättmedel, del 2: Tvål ur saltet
Ett målande experiment - att rengöra en målarpensel
Falu rödfärgspigment ur järnvitriol
Framställ en detergent
Framställ låglaktosmjölk
Fruktköttet får solbränna
Färga ullgarn med svampar
Färgämnen i M&M
Gore-Tex, materialet som andas
Gör din egen limfärg
Gör din egen tandkräm
Gör ditt eget läppcerat
Gör hårt vatten mjukt
Göra lim av kasein
Hockey-visir
Hur fungerar en torrboll?
Hur gör man kakan porös?
Hur moget är äpplet?
Hur smakar salmiak?
Håller bubblan?
Karbidlampan
Kemi i en brustablett
Kemisk vattenrening
Majonnäs - en emulsion
Maskrosen som krullar sig
Modellmassa av mjölk
Myggmedel - hur funkar det?
Målarfärgens vattengenomsläpplighet
När flyter potatisen?
Olja som lösningsmedel
Optiska Vitmedel
Osmos i ett ägg
Osynlig gas
Pektin och marmeladkokning
Pelargonens färg
Permanenta håret
Pulversläckare
Rengöra silver
Rostbildning och rostskydd
Skär sig majonnäsen?
Smältpunkten för legeringen lödtenn
Snöflingeskådning
Superabsorbenter i blöjor
Surt regn
Syror och baser i konsumentprodukter
Såpbubblor
Tillverka din egen deodorant
Tillverka din egen glidvalla
Tillverka din egen tvål, del 1: Själva tvålen
Tillverka din egen tvål, del 2: Parfymera och färga tvålen
Tillverka Falu rödfärg enligt gammalt recept
Tillverka papperslim
Tillverka rengöringskräm
Tvätta i hårt vatten
Utfällning av aluminium
Utvinna järn ur järnberikade flingor
Vad händer då något brinner?
Vad händer när degen jäser?
Vad innehåller mjölk?
Vad är det i saltet som smakar salt?
Vad är skillnaden mellan maskin- och handdiskmedel?
Varför färgas textiler olika?
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför mörknar en banans skal?
Varför rostar järn och hur kan man förhindra det?
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför svider det i ögonen när man skalar lök?
Varför äter vi Samarin?
Vattenrening
Visa ytspänning med kanel
Vispa grädde
Växtfärga med rödbetor enligt receptet från Västerbotten
Ägget i flaskan
Ärg på en kopparslant
Äta frusen potatis